BJÄRE BOKHANDEL

Vi flyttar

2009-03-13T15:31:00.007+01:00

Nu har vi vår cyber-bostad här

Per Morberg - hemsk eller härlig?

2009-02-28T09:44:00.007+01:00

Han har ett matlagningsprogram på TV4+ som heter Vad blir det för mat?, han har spelat hustrumisshandlare i både 1939 och i Kay Pollacks Såsom i himmelen, hans roll som vidrig psykopat i Rederiet skulle bara vara ett gästspel i 4 avsnitt men hans tolkning av den galne kapten Viggo blev så populär (vi älskar ju att hata när det kommer till tv-personligheter) att han blev kvar betydligt längre. Men han är alltså inte bara skådespelare utan även kock och nu har han kommit med sin första bok som helt enkelt heter Morberg - scenen, livet och konsten att laga mat.

Han väcker känslor, Per Morberg, och det tycker jag alltid är intressant. De jag har pratat med tycker antingen att han är en upplåst, arrogant, manschauvinistisk buffel (alltså inte helt olik de roller som han oftast blir tilldelad på scen och film) eller så tycker de att han är härlig, stilig (!), en rakt-på-sak-inget-tjafs-typ som lagar mat som mat ska lagas, inga korslagda dillkvistar eller utmärglade ärtor på bädd av porslin här inte.

Nej, Per är mer hands-on, han skalar inte sina potatisar i vasken, han blästrar dem rena ute i trädgården, han går inte till slaktaren och ber om fyra fläskkotletter, han hämtar helt enkelt ett halvt vildsvin (från jordkällaren?) och styckar själv upp kotlettraden i köket (vildsvinet har han givetvis skjutit själv) och snålar inte med någonting när han lagar mat, det ska smaka och det ska smaka ordentligt och gott. Och efter att ha velat fram och tillbaka en längre tid så har jag nu fullständigt kapitulerat inför hans charm och kunskap och förhållningssätt till livet och maten. Och när jag bläddrar i hans bok så förstärks den känslan. Det ser vackert ut, och gott, ja det till och med DOFTAR ur sidorna. Allt detta plus att man får sig lite Morbergiana till livs. Mellan rätterna berättar han om sitt liv, både det han lever på scen och det han lever privat. Helgen är räddad. /Kajsa

Ryktet om bokreans död är betydligt överdrivet

2009-02-23T20:49:00.009+01:00

Nu är det rea. Igen. Tiden går fortare ju äldre man blir sägs det, men ibland undrar jag hur gammal jag EGENTLIGEN är för jag tycker att veckorna, åren fullkomligt rusar iväg. Jul, rea, påsk, sommar, bokmässa och så jul igen, allt inom loppet av 7-8 veckor. Så känns det ibland iallafall. Men nu handlar det inte om min (eventuella) åldersnoja, utan om att det återigen är dags för bokrea. Som vanligt kör vi vårt eget race, vi har ett urval av de bästa av de nya reaböckerna såsom Kicki & Lasse, Undantaget, Patriarken, Under valnötsträdet, Mina fastrars mat, På resa med Herodotos, Enhet, En sorts kärlek, Tre sagor, ABC-boken, Svensk slöjdkonst, Skumtimmen, Antonias revansch, Som vi älskade varandra, Svenska Formgivare, Stieg Larssons 3:a, Mellan hjortron och oliver, Löwensköldska ringen, Gunnar, Den svenska kakelugnen, ja det var några av de nya reatitlarna och sen har vi ju som sagt plockat mycket ur vårt eget lager och kanske har vi plockat ut just DEN boken som du gärna vill ha och som bara finns i 1 ex hos oss.........alltså, välkommen hit för att gå igenom våra bokhyllor, vi öppnar kl 9 idag.

Annette Kullenberg i Båstad 11 mars kl 19

2009-02-23T08:26:00.009+01:00

Den 11 mars kommer Annette Kullenberg till Kunskapscentrum Agardh i Båstad. Hon berättar om sin bok Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet: en biografi om Marianne Höök. En bok som jag läste med stor förtjusning och förundran. Vilket (kvinno-)öde!
Marianne Höök var en enastående skribent och modeikon under femtio- och sextiotalen, känd för sina dräpande krönikor och sin eleganta framtoning. Hon skrev för tidningar som Veckojournalen, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, och utmärkte sig genom sin kvickhet, ironi och säkra stil. Annette Kullenberg lyfter i sin biografi fram okända sidor hos skribenten och människan Marianne Höök. Men trots hennes karriärframgångar så kämpade hon mot sin svarta sida, mot sin psykiska ohälsa och när hon var 51 år tog hon sitt liv.
Annette Kullenberg umgicks under många år med Marianne Höök och har skrivit en mångsidig och spännande biografi om sin vännina och det ska bli oerhört intressant att höra henne berätta om boken och om Marianne Höök. Evenemanget kostar 80:- och då ingår en lättare förfriskning. Biljetter kan köpas på biblioteket eller hos oss i bokhandeln.

Jag trodde aldrig jag skulle säga det men...

2009-01-15T16:09:00.007+01:00

....jag är rätt trött på deckare. Kanske för att det har gått inflation i genren de senaste åren, kanske för att jag är bortskämd men en ständig strid ström av nya, fantastiska böcker som INTE är deckare. Eller så är det helt enkelt för att jag just avslutat Ann Heberleins bok "Jag vill inte leva, men jag vill inte heller dö" och har insett att det behövs inte konstrueras några invecklade, ologiska hemskheter, det räcker så bra att beskriva verkligheten för att det ska bli otäckt.

Och om man bortser från magnifika böcker som "Nattfåk" och "Bombyx" så tycker jag att det är inom andra områden som de verkligt intressant böckerna har kommit den senast tiden. Men givetvis är jag inte sämre läsare än att jag ger en alldeles ny spänningsroman chansen så just nu läser jag Maria Küchens "Gamarna" och jag måste säga att det börjar bra.

"Någon i Stockholm ritualmördar framgångsrika kvinnor. Inte vilka framgångsrika kvinnor som helst visar det sig. Alla har bott i samma hus, ett hyreshus som under tvivelaktiga former har blivit bostadsrätter. Tre personer har redan blivit mördade. Gynekologen Bodil Ohlsson, som ideellt hjälpte papperslösa flyktingkvinnor och offer för hedersvåld. UDtjänstemannen Louise Brink, på spikrak väg uppåt i en av Sveriges tuffaste karriärer. Och TV-journalisten Sofie Alberg, som gav det feministiska perspektivet en plats i kommersiella nyhetsmedier. Men när det fjärde mordet inträffar bryts mönstret på ett oväntat sätt. Den bästsäljande författaren Sanna Wrede är livrädd. Hon anar vem som kommer att bli den osynlige mördarens femte offer. Och hon blir alltmer övertygad om att även hon själv svävar i livsfara. »Gamarna« är en spännande samtidsthriller som ger läsaren inblick i Stockholms smutsiga bostadsmarknad. Med skärpa och mycket humor skildras Sanna Wredes panikfyllda jakt på en mördare som är ute efter hämnd."

Ja, den har som sagt börjat mycket bra och håller det i sig så finns det nog trots allt hopp deckarna/spänningsromanerna.

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

2009-01-15T08:40:00.004+01:00

Nu har jag läst ut den, Ann Heberleins bok. Och det är en mycket bra bok, en bok som i all sin bottenlösa förtvivlan och sorg är oerhört närvarande och tar upp många intressanta frågeställningar.

Vad är ett värdigt liv, ett liv som är värt att rädda?
Och vem ska göra en sådan bedömning?
Är alla svårt psykiskt sjuka människor onda?
Och är alla som är onda psykiskt sjuka?
Finns det (ska det finnas?) förlåtelse till alla?

Ann Heberlein skriver som sagt med en oerhörd närvaro och precision, det går inte att värja sig för hennes ångest, hennes tvivel (på Gud), hennes kärlek till sina barn, hennes vämjelse inför sin sjukdom. Hon skriver rakt, skarpt, koncist, sarkastiskt och framför allt humoristiskt. Låt vara att det är svart humor, galghumor om man så vill, men icke desto mindre så ler man för sig själv emellanåt.

Boken har enligt mitt tycket helt klart ett dramaturgiskt upplägg värdigt en svart spänningsroman. Förmodligen är detta medvetet (Ann Heberlein verkar inte göra mycket omedvetet när det handlar om hennes skrivande), men det känns inte alls konstruerat eller spekulativt utan bara som en exakt beskrivning av hennes verklighet. För den fruktansvärda frågan "kommer hon att ta sitt liv?" återkommer (givetvis) hela tiden i boken, precis som den hela tiden måste återkomma i hennes verkliga liv, men ju mer man läser (utan att avslöja för mycket) ju mer intensifieras problematiken och slutet är, ja, vad ska man säga, raffinerat?, spännande?, dramatiskt?, fruktansvärt? Jag skulle nog vilja säga outhärdligt. Och om jag - en läsare - upplever det så, hur känns det inte då för hennes familj, hennes barn? I världen idag finns det många olika sorters helvete och familjen Heberlein lever i allra högsta grad i ett av dem.

"Det här är också jag." (Ann Heberlein)

2009-01-12T14:48:00.008+01:00

Ibland säger någon annan precis det man tänker men inte kan sätta ord på så jag låter DNs Åsa Beckman tala för mig den här gången, för precis det hon skriver i sin recension, känner jag. (Läs hela recensionen här)

"Jag har tänkt att Ann Heberlein måste vara vår tids mediala dröm: en kvinnlig akademiker med sällsynt utstrålning som obehindrat rör sig mellan högt och lågt. Skarp, rolig och debattglad. Under ett par år har vi hört denna etikforskare på radio, sett henne på tv och läst hennes artiklar. Förra året kom hennes uppfordrande vardagsmoralbok "Det var inte mitt fel". I dag ger hon ut "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva", där hon överraskande berättar om sin manodepressivitet, eller biopolär typ 2 som det i dag kallas. "
[...] I en rad drastiska bilder visar hon hur hon kan befinna sig på två nivåer samtidigt, fullkomligt kompetent och bottenlöst förtvivlad. Ingenstans blir det så tydligt som när hon i bilen är på väg till Örnahusen på Österlen där hon planerat att dränka sig. I det läget ger hon under bilfärden en direktsänd radiointervju.

Så här presenteras boken från förlaget:

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. En äkta apori, ett olösligt filosofiskt dilemma, en ångestskapande situation i sig bortsett från att det oftast är min ångest som driver mig mot insikten att livet är värdelöst och slutsatsen att det bör ändas. Det gör för ont. Ibland. Ibland är det bara outhärdligt. Denna vardag. Denna tristess. Detta fula liv. Det banala. Det dumma. Allt som ni inte förstår. Förlåt. Det var onödigt. Förlåt. Ann Heberlein, teologie doktor i etik, fick med sin förra bok Det var inte mitt fel om konsten att ta ansvar en stor publik. Hon har undervisat vid universitet, är en ofta engagerad föreläsare i etiska frågor och är också mycket verksam som debattör och skribent, bland annat i Sydsvenskan och Expressen. Ann Heberlein lider sen tjugoårsåldern av den psykiska sjukdomen bipolär typ 2 som tidigare kallades manodepressivitet.

Min svaghet för foto(böcker)....

2009-01-11T17:55:00.008+01:00

.....gör att jag blir alldeles glad när jag upptäcker (1 månad efter faktum, men dock) att det har kommit en ny bok om Annie Leibovitz, en av de verkligt stora när det handlar om fotokonst. Boken heter At Work och här är en kort presentation från förlaget:

The most celebrated photographer of our time discusses portraiture, fashion photography, lighting, and digital cameras. Leibovitz describes how her pictures were made, starting with Richard Nixon's resignation and ending with Barack Obama's presidential campaign.

Boken kan nog inte mäta sig varken i omfång eller briljans med den förra:

A photographer's life: 1990-2005 som är ett fullständigt mästerverk, men det GÖR inget för en ny bok av/med Leibovitz är så när en perfekt upplevelse man kan komma när det handlar om konsten att ta bilder.

Porträtt från Fåfängans marknad

2009-01-09T16:58:00.003+01:00

Vanity Fair magazine har rykte om sig att vara ett av världens mest framstående skyltskåp för porträtt och den här boken samlar en rejäl hög av dem i all sin glossiga, articifiella prakt. Det är också nästan lika många berömdheter bakom kameran som framför: Edward Steichen, Herb Ritts Vanity Mario Testino, David LaChapelle och, givetvis, Annie Leibovitz är alla inkluderade och porträtten de har tagit blir ett vem-är-vem i (företrädesvis den Nordamerikanska) kulturen och politiken där kvaliteten på bilderna rättfärdigar den ibland bristande igenkänningsfaktorn hos objekten. Fotograferna förser läsaren med subtila (och ibland inte så subtila) visuella och kulturella rysningar: Hur är det meningen att vi ska tänka när vi ser Joseph Goebbels sida vid sida med Richard Perle? Eller Rob Lowe och Louis Brooks, ansikte mot ansikte, som i en tävling vem som har den mest glamorösa käklinjen? För att den ställer sådana frågor och för själva produktionen och dess omfattning, och inte minst för de introducerande essäerna av Graydon Carter, Christopher Hitchens, Terence Pepper och David Friend, så är det här en bok som utan tvivel kommer att pryda världens kulturella kaffe-bord många år framöver.

(Sean Connery och Michael Caine)

Tjejer ska väl inte slåss?

2009-01-09T12:37:00.004+01:00

Under sin tid i New York har Åsa Sandell regelbundet skrivit i HD, rapporteringar från världsmetropolen om olika saker, inte bara boxningen, som var huvudanledningen till att hon flyttade dit. Då jag har en nästintill ohälsosam fascination för, och ständig längtan till The Big Apple, så har jag med förtjusning läst varenda en av hennes krönikor och det var inte utan att jag tänkte "har hon blivit knäpp eller?!" när hon skrev att nu längtade hon hem till Sverige och skulle flytta från NYC till Stockholm.

Jag ska dock erkänna att jag i början var skeptisk till henne just för att hon höll på med boxning. Men det var inte fördomen att "tjejer ska inte hålla på med sånt" som gjorde att jag först rynkade lite på näsan åt hennes texter utan det faktum att någon (man eller kvinna) som frivilligt lägger ner tid, entusiasm och engagemang på att slå och bli slagen inte kan ha några vettiga tankar om film, musik, böcker och andra kulturföreteelser. Så fördomsfri är jag...!

Åsa Sandell har bevisat för mig att det visst går att ha intressanta tankar om Cindy Sherman samtidigt som man är professionell boxare.

DN skriver idag om hennes bok Bakom garden och så här presenterar förlaget den:

"Jag har faktiskt aldrig gått tio ronder förut. Mot Laila Ali vek jag ju ner mig redan i femte …"
Men i sin bok går Åsa Sandell alla ronderna. Rakt och osentimentalt berättar hon om sin väg – från framgångsrik amatörboxare som etablerar sig som kulturskribent, till det slutliga steget över till den osäkra internationella proffsbranschen. Som kvinnlig boxare får hon arbeta lika hårt med att överhuvudtaget gå matcher som att vinna dem. Boken handlar om träningen och matcherna, men också om livet utanför ringen. Om att bli vettlöst förälskad. Om att bli förföljd och uppleva skillnaden mellan våld inom och utom ringen. Och om den långa vägen till att våga träda fram ur sitt skal och inse vem man är. Som ung får hon en avgörande fråga av sin tränare: "Är du rädd för att lyckas, Åsa?" I åratal kämpar hon med att finna ett acceptabelt svar. Bakom garden är en bok om att slå sig fri. Rent bokstavligen.
Åsa Sandell, född 1967, har tidigare varit kulturredaktör i Dagens Nyheter och Helsingborgs Dagblad. När hon var 28 år började hon boxas. Efter fyra SM-guld och ett EM-guld inledde hon en proffskarriär, 37 år gammal. Hennes mest uppmärksammade match – mot Muhammad Alis dotter Laila Ali i december 2005 – gjorde henne rikskänd.

Är det därför Apples logga ser ut som den gör?

2009-01-09T09:45:00.003+01:00

England 1954. Brittiska spioner har flytt till Sovjetunionen och en jakt på homosexuella, inspirerad av McCarthy i USA, drar genom landet. Ingen blir därför förvånad när en dömd homosexuell i Wilmslow, en matematiker vid namn Alan Turing, hittas död i sitt hem. Det antas allmänt att han inte stått ut med förnedringen. Men den unge kriminalassistenten Leonard Corell, som alltid drömt om ett liv i den högre matematiken, anar ett större drama. Driven av en vilja till revansch lägger han ett pussel som för honom till en av krigets mest välbevarade hemligheter – forcerandet av nazisternas koder.Syndafall i Wilmslow bygger på många års research och är en fängslande och stor roman om mannen som skapade datamaskinen och förkortade andra världskriget men som drevs in i döden för att han var alltför annorlunda.

David Lagercrantz, som tidigare skrivit om bland annat Göran Kropps expedition till Himalaya/Mount Everest 1996, tar i sin senaste roman upp Alan Turings öde. Jag har fått berättat för mig att det världsberömda tuggade äpplet som Apple har som som logotype är en hommage till just Alan Turin som sägs vara den moderna datorns skapare. Och enligt Wikipedia så dog Turing 1954 av cyanidförgiftning till följd av ett cyanidpreparerat äpple som han lämnat halvätet.

Om det är sant eller ej vet jag inte men oavsett så är det en grandios postum hyllning till en man som belönades med en OBE (The most Excellent Order of the British Empire) men samtidigt förföljdes på grund av sin sexuella läggning och till slut tog sitt liv.

Richards nya bok på väg in

2009-01-02T22:37:00.008+01:00

Det var en av våra trevliga och pålästa kunder som för några dagar sedan gjorde oss uppmärksamma på att Richard Juhlin kommit med en ny bok. Den heter Champagneguide och ser ut så här och vi räknar med att ha den i mitten på nästa vecka.

Hans tidigare böcker Tretusen champagner och 4000 chamagnes, har varit omtyckta och upplagorna har sålt slut. Så även om det precis har varit nyår så känns det spännande med en ny bok om den bubblande drycken som har gett upphov till oändligt många citat, bland annat:

Champagne skall vara kall, torr och gratis (Churchill) och Jag dricker bara champagne vid två tillfällen: När jag är kär och när jag inte är det. (Coco Chanel)

Rocky - 10 år

2008-12-31T09:07:00.002+01:00

"I detta praktverk har vi samlat rockymaterial från starten 1998 och tio år framåt. Det har blivit 1764 strippar, 410 seriesidor och ett flertal illustrationer. För första gången någonsin publiceras allt detta i färg. Boken innehåller dessutom en självbiografisk text där Martin Kellerman beskriver sitt liv och vad som ledde fram till att han vid tjugofyra års ålder började rita en tecknad serie med en hund i huvudrollen. Boken avslutas med en längre intervju där han avslöjar hur det egentligen går till att omvandla livet till en tecknad serie."

Detta om Rocky - 10 år. Ni som läser DN kanske såg hans ruta idag angående nyårslöfte. Tänkte jag skulle tagit med tidningen, scannat bilden för att visa er, men glömde givetvis (borde lagt till "att inte vara lika glömsk som förra året" på min anti-nyårslöfteslista), men fritt tolkat lät det så här när Rocky och hans kompis står och pratar mitt bland nyårsrakter och smällare:

- Jag ska inte börja röka nästa år

- Men du har ju aldrig tagit ett bloss.....?

- Just det, jag känner att nästa år är allting möjligt.

Som sagt, det är lättare att lova saker man INTE ska göra än tvärtom.

Gott nytt år!

Nyårslöfte, fast tvärtom och nya böcker

2008-12-29T19:33:00.013+01:00

Jag vet inte om det har att göra med att man (jag) blir äldre, om det är för att man (jag!) i princip brutit alla nyårslöfte man (jag) någonsin avgivit, vissa redan innan det nya året ens hunnit bli ett dygn gammalt (!). Men oavsett anledning så brukar jag nuförtiden inte avge "jag ska-löften" utan istället hålla mig till "jag-ska-inte-löften", det har visat sig vara mycket mer framgångsrikt. Så, precis som förra året lovar jag högtidligt följande inför 2009:

Jag ska inte börja röka

Jag ska inte motionera mindre än vad jag har gjort i år

Jag ska inte äta onyttigare än vad jag brukar

Jag ska inte behandla familj, vänner och bekanta (eller kunder, gubevars!) sämre

Jag ska inte sluta leta efter meningen med livet och efter nya, underbara författarskap/böcker

Jag ska inte lova saker jag inte kan hålla (sic!)

Särskilt det där näst sista, om nya författare och böcker ska bli spännande, det verkar bli ett bra bokår, 2009. Här är några böcker som jag är nyfiken på:

Kalle Dixelius (Malcolms brorson om jag inte minns fel) debuterar med Toffs bok - Med kommentarer av Muham Bentson, eftersom jag är svag för det lite surrealistiska och halvskruvade, vilket jag tror att det här är. Förlagspresentation:
Toffs bok utspelar sig i ett Sverige som inte finns än. Det är ett Sverige där Stockholm, förlåt, Ståkkålm, mestadels bebos av förtryckta trashankar som hostar lungorna ur sig i dragiga ruiner. I detta Ståkkålm bor Toff ensam med sin mamma i ett stenhus i Hornschtull. Han är 25 år och han längtar efter något som han inte riktigt kan fånga. Hans hjärta är stort och hans huvud är fullt av ännu större drömmar. En dag tar han upp en penna och börjar skriva. Om livet, staden och kärleken. Han vet inte varför, men det känns rätt. Så han fortsätter trevande att skriva, trots att det är förbjudet och trots att han riskerar allt. Två hundra år senare, år 2460, hittas Toffs manuskript. Det blir snart en av den svenska historiens viktigaste texter. Ett av de fåtal dokument från den kanske mest gåtfulla och sägenomspunna tiden i vår historia den mörka tiden. »Toffs bok« blir en självklar del av inte bara den svenska litteraturhistorien, utan av hela den svenska historiebeskrivningen. Och för första gången finns nu denna klassiker publicerad i sin helhet, kommenterad av en av de ledande experterna på nutidshistoria: Muham Bentson. »Toffs bok. Med kommentarer av Muham Bentson« är en skärpt och annorlunda roman om ett framtida samhälle där litteratur är förbjuden och människor är beredda att riskera livet för en bok. Med humoristisk ton och på klockren framtidssvenska lotsar Kalle Dixelius, eller om man så vill, Toff, läsaren genom en okänd tid. Det är sorgligt, roligt och otäckt på en och samma gång.

Ni kommer väl ihåg Den vidunderliga kärlekens historia? En bok som iallafall höll mig alldeles trollbunden från början till slut. Därför är det med stor spänning jag ser framemot Carl-Johan Vallgrens nya bok Kunzelmann & Kunzelmann. Så här presenterar förlaget boken:

När Viktor Kunzelmann dör framför sitt staffli, 83 år gammal, rullar en osannolik historia upp sig för hans son Joakim. Den har sina rötter i mellankrigstidens Tyskland, utspelar sig under andra världskriget och löper vidare in i 40- och 50-talets Sverige. Den framgångsrike och berömde tavelkonservatorn, änkling och tvåbarnsfar, visar sig också ha varit något helt annat… Joakim Kunzelmann i sin tur lever i början av det nya seklet ett annat slags dubbelliv, i en hektisk virvel av pengar och sex där lögner och självförakt är på väg att knäcka honom. Carl-Johan Vallgren gör comeback med en djupt underhållande och sylvass skälmroman om brott och bedrägeri, falskhet och äkthet, där hans ohejdbara berättarenergi känns igen vare sig han skildrar en förfalskarverkstad eller bögklubb i Berlin, en lyxkrog eller dokusåparedaktion i Stockholm.

En man som har förmodligen har väldigt stora förväntningar på sig är Carlos Ruiz Zafón, vars debutbok Vindens skugga blev en oerhörd succé världen över. Ängelns lek kommer på svenska i mars och förutspås bli en lika stor framgång. I april i år, när Världsbokdagen firades i Barcelona, var det kilometer långa köer till hans signeringar och han är som sagt inte bara populär i Spanien utan i många andra länder. Presentation av boken:
Barcelona på 20-talet. En stad fylld av våld, sammanstötningar – och gåtor. De fördömdas stad.David Martín är en ung författare på väg att nå framgång men vars liv förmörkas av en olycklig kärlekshistoria. En dag träder en man, som påstår sig vara förläggare, fram ur skuggorna och ger honom ett märkligt erbjudande som han inte kan motstå: David ska skriva en bok åt honom, en bok av ett slag som världen aldrig tidigare skådat. I utbyte ska han få en stor summa pengar – och kanske något annat…Är det djävulen eller en ängel som David ingått avtal med? Snart finner han sig fångad i en labyrint av hemligheter och mardrömslika händelser.
Ängelns lek förflyttar oss på nytt till den Barcelonas skymningsvärld som vi lärde känna i Zafóns förra bok, Vindensskugga. I denna nya äventyrsrika och fantastiska berättelse visar Zafón än en gång vilken unik och mästerlig författare han är.

2008-12-25T13:09:00.002+01:00

Bilden är nog tagen sommartid men när jag var ute och gick idag så såg det nästan ut på det viset. En underbar juldag som förhoppningsvis följs av en lika härlig annandag. En annandag som bland annat innehåller tv-versionen av Fanny & Alexander, ett måste i vårt hushåll (för mig alltså, resten av familjen är måttligt intresserade av IB:s dämoner) vid juletid och den enda egentliga hålltiden de här dagarna.

Med önskan om en god fortsättning till er alla så hoppas jag att ni kommer in och berättar vad ni har läst i mellandagarna. Vi ses i bokhandeln på lördag.

Fashion gamebook

2008-12-22T10:48:00.003+01:00

Vilken designer föredrar människor med dålig smak? Vem "uppfann" haute couture? Vilken prinsessa jämförde en gång en av Paul Poirets skapelser med en liksäck?

En rolig bok för alla som har intresse av kläder, design och konst.

Vilken kategori tillhör DU?

2008-12-19T18:17:00.007+01:00

I bokhandeln har vi öppet på julafton, en tradition sen lång tid tillbaka. Ofta får vi höra "nämen, så SYND om er, jobba på självaste JULAFTON" men vi ser det inte så, vi tycker det är väldigt mysigt och har under åren kommit fram till att nästan alla som kommer in den dagen kan sorteras in i 1 av 2 kategorier (båda lika trevliga, men på olika sätt).

1) De som har full koll på julen, kanske har avnjutit en läcker julfrukost och nu är ute och fingår och bara njuter i väntan på nästa omfattande måltid. Man träffar bekanta, pratar och skrattar, rör sig sakta och ganska planlöst och är avslappnad i största allmänhet. Kanske köper nåt litet trots att man är klar med allt, det kan ju vara bra att ha ordnat present till nyårskalaset.

2) De som också tycker mycket om julen men som inte RIKTIGT har hunnit med allt. Den där sista presenten saknas till faster eller till dotterns pojkvän eller till grannen dit man ska på en hastigt bestämd julglögg om sådär trekvart. De är antingen oerhört målmedvetna och fokuserade eller så ser de lite hjälplösa och modstulna ut, med uppgiven, flackande blick.

Är du en 1:a så hälsar vi glatt, pratar lite och sen låter dig sköta resten och är du en 2:a så hälsar vi lika glatt men tar sen hand om dig så att allting blir bra. Och om du inte känner igen dig i någon av ovanstående så är du ändå lika välkommen. Vi tycker det är roligt att träffa alla er som kommer till oss i Bjäre Bokhandel. Varmt välkomna även i jul. Såhär har vi öppet:

Lördag 20e: 10-15
Söndag 21e: 12-15
Måndag 22a: 9-18
Tisdag 23e: 9-18
Julafton: 10-12

Vi ses!

Endast på NK och i Bjäre Bokhandel

2008-12-19T17:48:00.006+01:00

Tage Andersen kom in häromdagen och lämnade sin nya bok. Så nu finns den att köpa på 2 ställen i Sverige, på NK och i Bjäre Bokhandel. På tal om kaffebordsböcker (tidigare inlägg) så är det här verkligen en bok som kvalificerar sig i den kategorin. En magnifik bok med otroligt vackra bilder, många från Norrviken där Tage Andersen var konstnärlig ledare under ett antal år.

Kom in och titta i den och låt dig hänföras.

Marlon Lindeman - världens fulaste man

2008-12-17T20:35:00.004+01:00

Jag kan väl ha varit en 7-8 år nånting, i mammas bil på väg över till mormor och morfar i Grevie, när radion knäpps på och ur den strömmar en röst som ställer frågan

"och hur känns det att vara världens fulaste man?"

Världens fulaste man?! Hörde jag rätt? Jodå, intervjun fortsätter, jag kommer inte ihåg var mannen ifråga svarade men jag vet att min omedelbara, ganska naiva och fina tanke att "vem i allsin dar kan bestämma nåt sånt?" ganska omgående ersattes med den lite mer kvällstidnings-snaskiga: "men hur ser han UT egentligen, om han är världens fulaste?"

Det var inte förrän i vuxen ålder jag insåg att min upplevelse i bilen var en Lindemannare, närmare bestämt Marlon Lindeman - världens fulaste man. Och Marlon är inte den enda jag lärt känna och älska och nu finns det chans att återuppliva alla gamla bekantskaper och även göra nya. /kajsa

Det har nämligen kommit en Lindeman-box: "Lindemans låda - Fullare än någonsin" och så här säger förlaget om den:

Vilka fantastiska högtidsstunder har inte Lindeman gett oss genom åren. Många av hans gubbar har ju blivit riktiga klassiker t ex Fotbollstränare Bob Lindeman, KDS-are Malte Lindeman, Punkrockare Trindeman Lindeman bara för att nämna några. I Lindemans låda har Svenska Ljud samlat de bästa och populäraste gubbarna och även hittat ett stort antal helt outgivna historier. Innehåller: 150 Lindemän varav 50 tidigare ej utgivna. 11 cd-skivor med över 12 timmars humor. 64-sidig inbunden bok med bilder och text av Stefan Wermelin och Staffan Schöier.

Världen på ett kaffebord

2008-12-17T19:55:00.007+01:00

Coffetable-books kallas ofta de stora, tunga, vackra, böckerna. Tunga både viktmässigt och innehållsmässigt. Och vad kan väga tyngre än hela världen? Bonniers har kommit med en ny, reviderad upplaga av sin Världsatlas lagom till jul.

Lite förlagsfakta: Uppdaterade kartor: Kartorna håller högsta kvalitet och är producerade av det engelska kartförlaget Philip’s, som är världsledande på marknaden. I denna atlas presenteras de senast uppdaterade kartorna med nya namn som tillkommit i och med den geografiska forskningens framsteg. Alla kartor är tydliga, namntäta och överskådliga. Svenska namnformer anges där de finns, i övrigt är det lokala namnformer som skrivs ut.

Nyskriven temadel: Den inledande temadelen är helt nyskriven och bjuder på över 100 sidor rikt illustrerad information om världen och universum. Här presenteras varje kontinent med fakta om stater, klimat, natur och förändringar som både påverkar och påverkas av människan. Informationen illustreras rikligt med diagram, grafik, vackra färgfotografier och fascinerande satellitbilder. I temadelen finns också välillustrerad information om solsystemet, atmosfären, planeten jorden, haven och klimatet i förändring. Här finns även hårdfakta om världens alla länder och statistik över geografiska extremer, som högsta bergen, längsta floderna, djupaste sjöarna etc – både i Sverige och i resten av världen.

Ingemar Bergman och hans filmer väger tungt inte bara i Sverige utan i hela världen, så givetvis är boken om honom och hans liv "Regi: Bergman" i sanning en mastodontpjäs. Man behöver inte bara ett (kaffe-)bord att lägga den på, man behöver ett även när man ska läsa den eftersom den är på 592 sidor och väger 6,9 kg (!).

Förlagstex: Under de 60 år Ingmar Bergman var verksam som regissör och manusförfattare gjorde han närmare åttio spelfilmer och teveproduktioner. Han anses vara en av världens mest inflytelserika regissörer och många av hans filmer har blivit milstolpar i filmhistorien. Det här är den stora fotobiografin, sammanställd av Bengt Wanselius, som i 20 år arbetade som en av Bergmans egna stillbildsfotografer. Denna kolossala bok innehåller över ett tusen bilder som skildrar Bergmans liv och verk. Här finns inte enbart bilder från alla hans filmer utan också en lång rad unika fotografier från filminspelningar, teaterscener och privatliv. I boken finns också en specialproducerad dvd med bland annat Bergmans egna smalfilmer.
Texterna i boken bygger huvudsakligen på Ingmar Bergmans egna ord, med citat från dagböcker, brev, skrifter och böcker. Men här finns också nyskrivna texter av bland andra Erland Josephson, Birgitta Steene och Bengt Forslund.
Fram till den 18 januari2009 pågåren stor fotoutställning med bilder ur boken på Nobelmuseum i Stockholm.

Ännu en smakprovs-fredag i Bjäre Bokhandel

2008-12-17T19:45:00.003+01:00

Ett par fredagar nu har vi bjudit på godsaker ur Leila Lindholms "a piece of cake" och givetvis gör vi det även den här veckan.

Kom in och njut av en kopp kaffe och en bit Rocky Road och låt oss hjälpa dig med dina julklappar.

Hjälp, vad ska vi ge naturintresserade farbror Lennart i julklapp....

2008-12-15T08:37:00.005+01:00

.... och till brorsonen som bara gillar datorer och fotografering och till svärdottern som vill ha vackra saker som stämmer in i färgskalan i vardagsrummet?

Svaret är enkelt (förutsatt att svärdotterns vardagsrum går i blågrått eller vitt): Brutus Östlings fantastiska bok KAXIGA FÅGLAR.

Här är några röster om boken:

"Jag blev alldeles andlös när jag öppnade det här praktverket. I internationell press har Brutus Östling kallats världens kanske främste fågelfotograf och jag trodde inte att han skulle kunna överträffa sig själv en gång till... Men det kunde han. Bilderna är hisnande, vackra, roliga." Ingalill Mosander, Aftonbladet om "Kaxiga fåglar"

"Redan när hans första bok kom 2003, Mellan vingspetsarna, så dristade jag mig att påstå att fågelfotograferingen knappast kunde drivas så mycket länfre. Nu ligger den femte och senaste boken på bokhandelsdiskarna, Kaxiga fåglar heter den, och man kan väl egentligen bara konstatera att jo, det gick att utveckla fågelfotot ytterligare. Boken är fylld av fantastiska bilder som måste fascinera långt fler människor än bara de ihärdigaste fågelskådarna." Lasse Willén, Naturmorgon P1.

Brutus Östlings fyra tidigare fotoböcker har lovordats, och han har av en enig kritikerkår utnämnts till mästare och fotograf i världsklass. Böckerna har även nått ut internationellt. I den nya stora boken blandas högst personliga fågelporträtt med actionfyllda bilder av allt från kungsörnar som slåss, aftonfalkar och tornfalkar som parar sig, koltrastar och gröngölingar som badar till tuffa skator och blåkråkor - de senare ökända för sin förmåga att i alla lägen attackera även större rovfåglar. "Kaxiga fåglar" är kanske Östlings fotografiskt mest avancerade bok hittills, och läsaren häpnar stundtals inför dessa nya bilder. Att Brutus Östlings unika bilder dessutom ackompanjeras av Staffan Ulfstrands lärda och infallsrika texter kring fåglars personligheter och sociala samspel gör inte saken sämre. Inte för inte har Staffan Ulfstrand varit nominerad till Augustpriset hela tre gånger de senaste åren.

"Brutus Östling har gjort det igen... Även denna gång griper man efter superlativ som inte vill räcka till... Östlings fenomenala foton åtföljs av text som på ett lärt men samtidigt ledigt och underhållande sätt ger bakgrund åt de märkvärdigheter våra ögon skådar... Tag och titta, njut, läs och lär." Bengt Emil Johnson, Dagens Nyheter

Idag bjuder vi på sid. 34 och sid 101

2008-12-12T09:50:00.003+01:00

Och det innebär Mjuk lingonpepparkaka och Pepparkaksmuffins med lingon och mandel.

Ni är varmt välkomna in till oss för att smaka. För hur det trevlig det än är att umgås på det här viset, i cyberrymden, så är det allra bästa att träffas på riktigt, prata lite, äta en god kaka och diskutera böcker.

Varför inte ett pocketpaket under granen?

2008-12-12T09:42:00.006+01:00

Vi kör en favorit i repris och har ett pocketerbjudande även till jul. Köp 4 pocketböcker men betala bara för 3. En perfekt julklapp, det finns en pocket för alla.

Avslöjar ägget om hönan haft det bra och när är man EGENTLIGEN värd en drink?

2008-12-11T20:23:00.006+01:00

Det och mycket annat får man svar på i Mats-Eric Nilssons nya bok ÄKTA VARA.

Vad är det egentligen vi stoppar i oss? Frågan släpper inte taget om de tiotusentals svenskar som läst Den hemlige kocken - det okända fusket med maten på din tallrik, en bok som skakat livsmedelsindustrin i dess grundvalar. Men vad ska man då äta, är den givna följdfrågan från den omskakade matkunden. Och hur hittar man de genuina och oförfalskade livsmedlen? Är majskycklingen verkligen bättre? Finns det någon skinka värd namnet? Varifrån får laxen sin färg och vad innehåller egentligen fiskpinnarna? Svaren på dessa frågor och många fler ger Mats-Eric Nilsson i sin nya bok ÄKTA VARA.

Här bjuder han på fler avslöjanden av det utbredda matfusket och tipsar samtidigt om mängder av goda alternativ. Denna shoppingguide är en detaljerad genomgång av 200 livsmedel och förhoppningen är att den ska få följa med sina läsare ända in i butiken.

Det här kan vara ÅRETS VIKTIGASTE BOK!

En fantastisk ny bok om OST!

2008-12-11T19:59:00.003+01:00

Följ med på en upptäcktsresa i ostarnas fascinerande värld, med Peter Mårtensson från Möllans ost i Malmö, en av Sveriges duktigaste osthandlare som ciceron. Han berättar sakkunnigt och personligt om 226 olika ostsorter: bl a franska, danska, spanska, italienska, grekiska och svenska (inte minst alla nya spännande ostar från små svenska gårdsmejerier).
INGEN MÅLTID UTAN OST är en bok för alla som vill lära sig mer om ett livsmedel som bjuder på ett oändligt spektrum av smaker och dofter. Här berättas om olika ostars kännetecken, tillverkningsmetoder och kulturhistoria. Här ges värdefulla tips om drycker och tillbehör, och boken innehåller även matrecept och förslag till ett antal aptitretande ostbrickor. Allt ackompanjerat av bilder som doftar och får snålvattnet att rinna till.

Fotoutställning i lilla galleriet

2008-12-11T19:46:00.010+01:00

Rebecca Kallio ställer ut fotografier i vårt lilla galleri. Vernissage fredag 12/12 kl 16-18. Uställningen hänger december ut.

Lokala nyheter, en vass penna, en engelsk pärla och lite till

2008-12-06T09:02:00.015+01:00

Ögonblick är en ny bok av Nils Pihl. En vacker fotobok med bilder från Bjärehalvön. Hans tidigare bok Mötesplats Bjärehalvön har blivit en uppskattad present- och kaffebordsbok för de som älskar trakten. Nu får vi alltså, lagom till jul, tillfälle att glädjas åt en ny fotografisk bjäreskildring.

Bilder av ett sekel i Bjäre - 1900-talet heter Kalle Erikssons nya bok. Så här skriver han i baksidestexten: "1900-talet är det första århundrade, som i sin helhet har kunnat dokumenteras med hjälp av fotografier. Detta och ambitionen att erbjuda läsaren smakprov ur den rika bildskatt som finns, har varit drivkraften att göra denna bok, som har bilden som sitt viktigaste verktyg. Boken skildrar ett Bjäre i snabb förändring. Vi möter bjärebor i arbete, på fritid, i föreningen, kulturen, idrotten, skolan, kommunen mm. Vi får uppleva hur levnadsförhållandena har förändrats på ett dramatiskt sätt under detta sekel. Boken utgör en hyllning till bjärebygden. Därmed blir den också en hyllning till de generationer av bjärebor som har medverkat i att forma denna bygd."

Marianne Höök var en ny bekantskap för mig, men efter att ha läst Annette Kullenbergs biografi över henne "Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet" så är jag helt såld. Vilket fantastisk liv och vilkdet öde! Endast 51 år gammal tar hon sitt liv och följer därmed i sin mors fotspår som begick självmord när Marianne endast var sex månader gammal. Kullenberg och Höök var goda vänner och i boken lyser den vänskapen igenom och Kullenberg tecknar ett varmt och kärleksfullt porträtt av kvinnan, mamman och - kanske framförallt - journalisten Marianne Höök och hennes dramatiska och många stycken tragiska liv. Det är en fantastisk bok och en väldigt bra ingång till "Får man vara lite tilltalande i det här samhället?", en antologi bestående av 2 kåserisamlingar, boken om Ingemar Bergman, samt en hel del hittills opublicerat material, allt av Marianne Höök.

Vad händer när Hennes Majestät Drottningen upptäcker skönlitteraturen? Med skarp humor och mycken värme beskriver Alan Bennett en högst ovanlig läsares öde. Drottningen vänder blad är en underhållande och underfundig bok om hur böcker berikar livet. I sanning en underbar liten pärla, perfekt att både läsa själv och ge bort som present.

"Hur kan grapefruktjuice smaka apelsinjuice? Varför är man lyckligare före giftermålet än efter? Hur kan iPhone utses till världens bästa telefon innan den nått handeln? Varför satsar filmbranschen på trilogier? Svaret är förväntningar. Förväntningar har också lett till att imorgon blivit viktigare än idag. I en tid när allt är tillgängligt har vi blivit allt mer intresserade av vad som väntar runt hörnet. På så sätt har vi byggt ett förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa jobb, nästa sak, nästa dejt. Vi strävar mot ett nextopia som lovar att nästa vad-som-helst är bättre än någonting vi upplevt tidigare. I Förväntningssamhället finns det gott om möjligheter för att bli lycklig. Samtidigt har det aldrig varit svårare att förbli lycklig. Den här boken hjälper dig att förstå hur utvecklingen påverkar allt från hur företag värderas och bör arbeta, till hur värderingar och kontaktannonser förändras. Med såväl nya begrepp och teorier som sex, droger och rocknroll naturliga uttryck för människans drifter tar författaren med dig på en resa framåt, som aldrig slutar. Några slutsatser är: - Lär aldrig av dina misstag. - Lev som idag inte finns. - Du är aldrig bättre än din nästa grej. Micael Dahlén är professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Dahlén är rådgivare åt ett flertal börsföretag och populär föredragshållare på internationell basis. Det här är hans femte bok."

Skolfotografering

2008-09-06T09:51:00.003+02:00

En ny smart produkt nu när årets skolfotografering närmar sig är Min skoltid, en spiralbunden bok i A4-format som är upplagd så att man varje år fyller på med kort, både de enskilda och klassfotot och när man går ut 9:an så har alla sina kort samlade på ett och samma ställe. Oerhört genomtänkt, men varför kunde ingen kläckt den idéen för 10 år sedan när mina barn började skolan? Så hade jag sluppit att nu leta efter 20 vita kuvert innehållande de olika årens foton som jag varje år har lagt på olika "säkra, toppenbra" ställen. /kajsa

Hösten är här

2008-09-05T12:57:00.006+02:00

Och med den en väldig massa bra böcker! Jag vill börja med att slå ett slag för sommarens, höstens - ja, kanske rent av årets! - bästa spänningsroman: Bombyx av Anne Rambach. För det är verkligen just en SpäningsRoman, en fantastisk historia som växlar mellan abstrakt surrealism och och knivskarp detaljrikedom. En oerhört spännande och driven historia som innefattar kinesiska maffian i Paris, genmanipulerade blommor och företags-spionage. Det bästa jag har läst i genren hittills i år.

Så här skriver Göteborgsposten om Bombyx och jag håller med om vartenda ord. /kajsa

Mannen som inte ville hålla tyst...

2008-06-02T09:55:00.003+02:00

kommer till Bjäre Bokhandel. DN igår (1/6 2008) skriver om överåklagare Sven-Erik Alhem och om hans bok som kommer ut i dagarna "Advokaten & Fru Justitia".

Torsdag 10 juli kommer Sven-Erik Alhem till Bjäre Bokhandel.

"I advokat Marie Sonessons sällskap ställer författaren frågor om rättvisan är rättvis eller orättvis och kanske också en undran över vem som äger rätten. Till skillnad från gängse kriminalromaner är utgångspunkten i denna rättsroman den juridiska sektorns ageranden, ambitioner och rättsliga strävanden. Marie Sonesson, mitt uppe i karriären och med tre avverkade äktenskap i bagaget, är en uppburen stjärnadvokat i sina bästa år och vars känslor emellanåt styr hennes agerande i högre grad än den strikta juridikens svallningar. Ett exklusivt spaningsuppdrag på högsta rättsnivå leder henne in i förvecklingar med djup kriminalitet, utpressning och mord och vars konsekvenser hon inte ens kan ana. Samtidigt bär hon på ett smutsigt samvete efter dold kriminalitet som ju längre berättelsen framskrider blir en allt större belastning. Riskerar hon att bli oskyldigt dömd eller blir hon rentav skyldigt odömd. Hon är i starkt behov av försvarare snarare än att själv försvara. Advokaten & fru Justitia ställer frågor om rättsväsendet, dess effektivitet och rutiner. Och den gör det med åtskillig spänning och humor."

Lapidus, Lundell och Läckberg

2008-05-30T14:00:00.014+02:00

Ovanstående författare är givetvis inte rangordnade på annat sätt än alfabetiskt. Men gemensamt har de att de alla har kommit med nya böcker i vår.

Jens Lapidus ska följa upp sin försäljnings-succé "Snabba cash", Camilla Läckberg ska hålla hela sin trogna läsarkrets nöjd och Ulf Lundell, ja för hans del räcker det nog om han är just Ulf Lundell, precis som han brukar.

Så här presenterar förlagen de nya böckerna:

"I uppföljaren till "Snabba cash" är det nya karaktärer, helt nya huvudpersoner. Men det är samma Stockholm, samma undre värld, samma bossar i toppen. Juggebossen Radovan härskar fortfarande. Och nu, i Aldrig fucka upp är det även snutarnas stad, de verkliga snutarnas verkliga stad.Det är initierat, detaljerat och skrämmande. Grymt trovärdigt. Med skoningslöst driv skildrar Jens Lapidus de kriminellas egen logik som ingen annan tidigare gjort. Vi vill ju helst att det ska vara svartvitt, de onda mot de goda, i Aldrig fucka upp är det inte så enkelt.Inspirerad av James Ellroy skapar Jens Lapidus en egen genre, Stockholm Noir. Det Ellroy gjorde med femtiotalets Los Angeles i böcker som Los Angeles konfidentiellt och Den stora tomheten, gör Lapidus med Stockholm idag. Och perspektivet är the bad guys. Totalt."

"I Vädermannen har Ulf Lundell återvänt till Sverige. Till ett Österlen som han gripande vackert beskriver, ett landskap lika utsatt för vädrets makter som människan för sin ovissa framtid. Här befinner sig Georg, en konstnär som närmar sig sextio och som försöker leva i nuet och acceptera saker som de är. Men det som är, är komplicerat och att åldras är allt annat än lätt."

"En man har försvunnit spårlöst i Fjällbacka. Trots att Patrik Hedström och hans kollegor på Tanumshede polisstation har gjort allt för att finna honom, vet ingen om han är död eller levande. Efter fyra månader hittas han. Mördad, fastfrusen i isen. Fallet kompliceras när det avslöjas att en av hans bekanta, författaren Christian Thydell, under mer än ett års tid fått ta emot anonyma hotbrev. Christian står inför sitt stora genombrott och på releasefesten för sin roman Sjöjungfrun får han ytterligare ett meddelande. Han bryter samman och visar breven för Erica Falck, som har hjälpt honom med manuset. Christian försöker sedan bagatellisera alltihop och vägrar att gå till polisen, men Erika smugglar med sig ett av breven och visar det för Patrik. Hon har anat att det är något som plågar Christian, och hon är oroad över vad som kan hända. Patrik inser faran. Någon hatar Christian djupt. Och denna någon verkar vara en förvirrad och skadad person som inte skulle tveka att sätta sina hot i verket. Polisen inser snart att det finns ett samband mellanbreven och mordet, och spåren för dem tillbaka i tiden."

En verklig thriller - i ordens rätta bemärkelse

2008-04-15T13:57:00.005+02:00

Slukar för tillfället Lawrence Wrights pulitzerbelönta bok Al-Qaida och vägen till 11 september. Den ligger på nattduksbordet och stunden innan jag skall sova blir allt längre varje kväll. Boken är spännande och välskriven som en thriller från Connellys eller Grishams penna och ger en initierad, oavbrutet fascinerande och ruskig bild av terrororganisationens framväxt fram till attackerna hösten 2001. Nästan lika mycket handlar det om USA och CIA, hur de åtminstone indirekt stödjer uppbyggnaden av Al-Qaida under kriget i Afghanistan och slutligen lyckas schabbla bort möjligheterna att förhindra attackerna 11 september. Lawrence Wrights research är mäkta imponerande, särskilt med tanke på hur ljusskygga såväl underrättelsetjänster som terrororganisationer är.

Boken utkom hösten 2007 och kommer i pocket sent i maj. Läs den!

Mats

Köp mig, köp mig!

2008-04-14T21:19:00.003+02:00

Här på bokhandeln skriker kokböckerna efter mig... De ligger så fint på bänken och när jag går förbi så skriker dom: Bläddra i mig! Köp mig! Och vem kan motstå det? Inte jag i alla fall! Det senaste tillskottet är "Smaker från Saltå Kvarn". En fantasktisk kokbok både till utseende och innehåll. Änsålänge har jag inte hunnit med så många recept, men ett fastnade jag för med en gång och var tvungen att prova. Jag är ju mest svag för att baka så därför blev det "Fullproppad chokladkaka" och man kan verkligen säga att den var fullproppad!! Choklad, torkad frukt, syltad ingefära och alla sorters nötter! Försökskaninerna blev som vanligt mina kollegor vilket dom inte brukar ha något emot.

På Saltå Kvarn har man en ganska enkel filosofi. Mat ska vara god och hälsobringande, för då får vi bättre förutsättningar att utvecklas fullt ut som människor. Saltå Kvarn har malt sitt mjöl från biodynamisk spannmål sedan 1964 och de produkter man inte framställer själv kommer från ekologiska producenter runt om i världen. Fast det är klart - allt gott är faktiskt inte nyttigt men om man använder torkad frukt, nötter och frön och blandar i så har man i alla fall gjort bakverken snäppet mer hälsosamma!

I boken finns recept som Dinkelköttbullar, Mexikansk böngryta med avokadoröra, Morotssoppa med kokos, Bön- och fetaoströra, Lingonbröd, Frökakor och mycket mycket mer...
Nästa gång ska jag nog prova och baka bröd, bl a "Krosslimpa" som låter mycket gott och vem vet kanske kommer vi ha en provsmakning i bokhandeln snart igen./ Veronica

Boken jag önskar att jag skrivit själv

2008-04-07T08:38:00.004+02:00

En av anledningarna till att jag fick ganska högt på Boknörd-testet var att jag svarade Ja! på frågan om jag någongång drömt om att skriva en bok. Jag när sedan många år en färggrann och välskriven författardröm vid min barm, även om den de senaste åren har bleknat mycket. Kan vara en yrkesskada men ju fler böcker jag läser - både bra och dåliga - så inser jag att det verkligen är ett hantverk att skriva en bok, inget man får fram genom att följa Deckarformulär 1:A (eller nåt annat formulär för den delen). Så jag tror att jag nöjer mig med att skriva OM böcker istället. Men så, med ojämna mellanrum, läser man en bok och känner att "wow, den HÄR önskar jag att jag hade skrivit", och Mons Kallentofts "Midvinterblod" är en sådan.

Redan efter ett par sidor är jag förlorad och kan inte släppa den. Mons Kallentoft drar på för fullt redan från början och sen bara ökar han. Det är ritualmord, asa-tro, ungdomar på glid, samhällskritik, otrohet, familjehemligheter, resignerade poliser, många välskrivna och detaljrika personporträtt, och en massa annat, jag ska inte avslöja för mycket. Inbland hemfaller han åt rena schabloner och klyschor, men inte ens det drar ner betyget. Han klarar nämligen av att hålla ihop allting, använder sig av mycket detaljer och många personer, inte för att dölja en brist i sitt berättande, något som annars inte är helt ovanligt, utan för att det verkligen berikar och fördjupar historien. Det blir aldrig forcerat och konstlat, bara oerhört spännande och intressant.

Boken är tät och omfattande men inte alls svårläst. "Midvinterblod" är en av förra årets bästa böcker och frågan är om den inte även hänger sig kvar i topp-3 i år, när den nu finns i pocket.

Läs den. Nu! /kajsa

Det var inte mitt fel!

2008-03-28T13:45:00.004+01:00

Ann Heberlein har skrivit boken "Det var inte mitt fel". För ett tag sedan gick en artikelserie i Dagens Nyheter som hette "Först kränkt vinner" av Maciej Zaremba och som bland annat tog upp frågan om det faktiskt är så att den lagstiftning som skulle skydda från trakasserier i själva verket har vänts till sin motsats? "Det var inte mitt fel" är inne på samma spår och så här presenterar förlaget boken:

De finns överallt. Människorna som vägrar att ta ansvar. Som alltid tycks hitta någon, eller något, att skylla på. Är det inte samhället, chefen eller kärlekslösa föräldrar så är det McDonalds, tobaksindustrin eller banken. För vems fel är det egentligen att mitt äktenskap sprack? Att jag är arbetslös? Överviktig? Slår min fru eller fryser ut min kollega? Det är i alla fall inte mitt.Det pågår idag en massflykt från ansvar, menar Ann Heberlein, debattör och doktor i etik. En massflykt som möjliggjorts och uppmuntrats av ett samhällsklimat där det blivit fult att skuldbelägga och där allt fler betraktar sig som offer för förtryckande strukturer, dåliga gener eller taskiga uppväxtförhållanden. Men att vara människa innebär inte bara rättigheter, utan också skyldigheter. Den främsta av dessa skyldigheter är att ta ansvar för sitt liv, sina val och sina handlingar, i relation till sina medmänniskor och för vår gemensamma framtid. I en bok som ifrågasätter, engagerar och provocerar undersöker Ann Heberlein vårt förhållande till begreppet ansvar: Vad innebär det att vara ansvarig? Har alla människor förmågan att ta ansvar? Och hur blir man en ansvarig människa? Det var inte mitt fel! är en tankeväckande bok om etik, moral och medmänsklighet. Med avstamp i aktuella händelser och vardagliga exempel, hämtade ur sitt eget och andras liv, uppmuntrar författaren oss att börja tänka och våga ta ställning. Vilken sorts människa vill just DU vara?Ann Heberlein är teologie doktor i etik. Hon är även verksam som kulturskribent, debattör och föreläsare.

Mera vår!

2008-03-26T14:22:00.007+01:00

Vi har fått in nya Eva Solo-grejor.

Vattenkaraff, finns med och utan klänning

Här med mycket vårlika färger

Kaff- och tetermos/bryggare

Våren är här!

2008-03-26T09:06:00.010+01:00

I Bjäre Bokhandel alltså, för övrigt är det inte lika troligt, även om det var vårdagjämning i förra veckan. Men vi är med stora steg på väg mot ljusare och varmare tider, skira ljusgröna löv, ljumma vindar och längre dagar. Och med våren kommer en massa nya, spännade böcker, här är några:

MR TOURETTE OCH JAG av PELLE SANDSTRAK

Pelle växer upp i en liten by i Norge. I framtiden vill han bli valfångare eller sportkommentator, äga en Chrysler och kyssa sin egen flickvän. Men saker blir inte som de borde bli. Hans tankar och beteende liknar ingen annans. Magiska tankar och okontrollerade ticks tar över koncentrationen. Ungdomsåren förvandlas till ett konstant tvättande och ett impulsivt beteende med oväntade ljud och avancerade ritualer. Familjen söker hjälp överallt, men ingen vet att sätta namn på beteendet. Pelle överlever ungdomsåren genom att vara bra på att ragga tjejer och spela hockey. Men innerst inne känner han sig som en jubelidiot, och självförtroendet, skolan och betygen försvinner bakom molnen tillsammans med fiskmåsar och flygplan.I vuxen ålder drar Pelles annorlunda beteende honom ännu längre ner. Det tar timmar att tvätta sig, passera dörrtrösklar, ta på och av sig kläderna. Han slutar att tvätta sig och gå på toaletten, och tar istället kilometerlånga promenader för att gå bort sjukdomen. Han flyttar in i en gammal övergiven bil på ett fabriksområde, lever på revbensspjäll och juice. Misären fortsätter, månad efter månad. Tack vare en hög inre energi och sin verbala förmåga klarar Pelle sig ur otaliga situationer. Han förlorar jobb efter jobb, men hittar strax ett nytt, tills sjukdomen åter gör honom för handikappad för att arbeta. En dag hör han ett radioprogram där en professor nämner något som kallas Tourettes syndrom. Pelle blir styv av skräck, mjuk av glädje. Det är som om han hör ett eko från sitt eget liv finns det fler som han?Han skriver ett brev till professorn och berättar om sitt liv. Någon vecka senare möter han samme professor av en slump på Hotell Bristol i Oslo. "Du ska inte vara här, du ska ha hjälp", säger professorn. "Och du ska börja ditt nya liv med att ta en lång dusch." Pelle har då inte duschat eller haft ett längre samtal med någon på över ett år. "Du är 97 procent handikappad, du har 3 procent hopp", fortsätter professorn. Tio år senare är Pelle frisk - så frisk som han vill bli. Så här skriver Lars Edling i DN om boken.

SÖLVE av SUZANNE BRÖGGER

Som tjugofemåring flyttade Suzanne Brøgger in i en gammal skola i en by på västra Sjælland, som alltsedan dess varit hennes utsiktspunkt som författare. Sølve var namnet på en gammal gård, som fanns där innan skolan byggdes. I denna fascinerande blandning av memoar, dagbok, samtidskommentar och historisk skildring berättar Brøgger inte bara om sitt eget liv i byn, utan om byns hela historia ända tillbaka till stenåldern, samtidigt som hon

TAGE DANIELSSONS TID av KLAS GUSTAFSON

I Tage Danielssons tid tar journalisten Klas Gustafson med läsaren på livsresan från barndomens folkpark via studentspexen i Uppsala till filminspelningarna, böckerna och debatterna.Tage Danielssons tid är ett tidsdokument över en älskad person som gjorde Sverige gladare.
Tage Danielsson var arbetargrabben från Linköping som blev underhållningschef på radion och som i ett långt och lyckligt samarbete med Hans Alfredson skapade en guldålder för svensk humor. Hans försåtligt blida humanism irriterade makten och hans vassa penna delade ut stick till höger och vänster. Sin egen livshållning summerade han med orden "Utan tvivel är man inte klok".
Tage Danielssons tid är en bred och brokig levnadsskildring, rikt illustrerad med såväl privata foton som bilder av välkända och folkkära artister som medverkade i bland annat Svenska Ords uppsättningar. Klas Gustafson skriver kunnigt och underhållande om Sveriges store komiker utan att varken putsa glorian eller försöka få den på svaj.

NÄR DU LÄSER DETTA av GILES BLUNT

En av mina personliga deckarförfattare, tillsammans med Dennis Lehane, Roslund & Hellström och Arne Dahl. Det är svart och kallt och regnigt, nästan hela tiden och bokens huvudperson, kriminalkommissarie John Cardinal balanserar farligt nära att bli en schablon på missmodig, svår polis, men Giles Blunt klarar den balansen. I den här boken har Cardinales fru dött, efter en längre tids manodepressivitet (något som är smärtsamt skildrat i de andra böckerna) och hon har lämnat efter sig ett självmordsbrev. Men tog hon verkligen livet av sig?

Catherine Cardinal är död. Allt tyder på att det handlar om självmord. Man vet att hon lidit av depression – och hon har lämnat efter sig ett självmordsbrev.Men för kriminalkommissarie John Cardinal är inte detta bevis nog. Och vem skulle kunna känna Catherine bättre än han? Hon var ju hans hustru.Förkrossad av sorg och skuldkänslor börjar Cardinal på egen hand utreda omständigheterna kring Catherines död, övertygad om att hon blivit mördad. Hans vänner och kolleger misstror hans motiv. Och han börjar få hatfulla brev som hånar honom. Men hans sökande efter sanningen tar snart en oväntad vändning. Han tvingas gå i närkamp med sitt eget förflutna – och med någon som avskyr honom. Cardinal måste oskadliggöra en mördare som kanske inte går att oskadliggöra.
Giles Blunts femte bok, När du läser detta, är en mångbottnad spänningsroman. Med det kylslagna kanadensiska landskapet som fond iscensätter Blunt här ett mörkt psykologiskt drama där människor drivs av sina inre demoner.

Boknörd, moi?

2008-03-22T22:26:00.001+01:00

Där ser man. Trodde nästan det skulle bli mer än så. Får skärpa till mig. Avslutade för ett par veckor sen Carsten Jensens Vi, de drunknade som jag på något sätt ändå inte blir av med. Som litterär prestation är den ett smärre under. Det skrivs nämligen inga sådana romaner längre. Vi, de drunknade är ett storslaget, ambitiöst epos som spänner över ett sekel, från ca 1850 till andra världskrigets slut. Berättelsen har sin utgångspunkt i det lilla danska kustsamhället Marstal och huvudkaraktärer är själva staden och tre generationer sjömän. Främst handlar det om de tuffa villkoren till havs, hur livet på vågorna formar männen. Scenerna till havs är mästerligt skildrade, många oförglömliga. Kvinnorna i berättelsen är till att börja med i periferin. De stannar på land, sköter hemmet, uppfostrar barnen och väntar på sina män som ofta aldrig kommer hem igen. När väl en kvinnlig karaktär träder in i berättelsen är det betecknande nog hon som tänker se till att männen blir hemma.... Läs Vi, de drunknande! Det tar sin lilla tid, mest på grund av omfånget, men är all möda värt, hälsar Mats i bokhandeln som just nu bl a läser Parasiten av Fredrik Ljung, en av vårens nyheter. Den är en fascinerande inblick i flera världar jag inte känner till. Får säkert anledning att återkomma till den.

Boknörd. Jag också?

2008-03-21T20:58:00.001+01:00

Boknörd. Moi?

2008-03-21T20:23:00.004+01:00

2008-03-20T21:37:00.001+01:00

Tja, man kan ju inte vara på topp alltid HAHAHA! Högre kommer jag inte förrän jag läst Stieg Larssons trilogi, eller börjat drömma om att skriva en egen bok.../D

Hur mycket boknörd är DU?

2008-03-20T17:35:00.001+01:00

Bookrelease, eller som vi säger på svenska: Boksläpp

2008-03-20T13:03:00.004+01:00

Det blir det på skärtorsdag mellan 15 och 18 i Bjäre Bokhandel. Mikael Bertmars bok "Dreamvision". Välkommen in och titta på boken och bilder ur den i vårt galleri.

Ni har väl läst Marcus hyllning till Haruki Murakami?

2008-03-20T09:18:00.004+01:00

Om inte, scrolla ner och gör det och skynda sen hit, det finns Murakami kvar på rean, en bok som heter "Underground", för endast 98:-. Och den som har is i magen kan ju vänta till lördag för då kostar den bara 49:-, för då är det dags för påskspektakel, missa inte det.

"I mars 1995 iscensattes ett av de mest djävulska terroristattentaten i modern tid, en gasattack i Tokyos tunnelbana i rusningstrafik. Tolv döda, och de skadade kunde räknas i tusentals. De ansvariga visade sig vara medlemmar av en svårdefinierad auktoritär meditationsrörelse som tror på jordens snara undergång. Anledningen till attacken var att man ville påskynda domedagen. Hur kan man förstå något sådant? Detta är en både nykter och skadande bok om terror, om offer och förövare, av en av världens främsta författare."

Och den var ÄNNU bättre...

2008-03-20T07:59:00.002+01:00

än vad jag först trodde, boken ABC, av Ida Jessen. Igår gick Diana och jag och en förtjusande kund som också läst boken, igång i en animerad diskussion "varför gjorde han så?", "hur länge hade hon tänkt på det?", "vad lider hon av EGENTLIGEN?". Ja, jag ska inte avslöja mer, ni måste läsa den själva så det uppstår fler animerade diskussioner. Detta blir nog näst-nästa pocketcirkels bok. /kajsa

Anteckningar från en hovmästarpulpet

2008-03-19T08:40:00.014+01:00

Som Marcus själv skriver här nedan så lämnade han bokhyllorna för vin- och mathyllorna nere på Sand för knappt ett halvår sedan och vi saknar honom här uppe även om vi förstår att han fortsätter att vara en god ambassadör för böcker i allmänhet och Bjäre Bokhandel i synnerhet. Här kommer lite tankar från honom samt en recension av boken: "Fågeln som vrider upp världen" av Haruki Murakami, håll tillgodo. Och om jag får bestämma (och det brukar jag få) så kommer "Marcus anteckningar...." att bli ett stående inslag här på bloggen. /Kajsa

------------------------------------------------------------------------------------

Nu är det exakt 139 dagar sedan jag lämnade hyllorna på Sveriges bästa bokhandel för en ny tillvaro vid en hovmästarpulpet. En av mina stora passioner i livet är och förblir böcker i alla dess former, mitt läsande fortsätter men kanske inte riktigt i samma rasande takt som innan. Som en gäst och tillika före detta kund på bokhandeln enkelt förklarade för mig under ett lunchbesök:

– Det spelar ingen roll var du arbetar jag ska ha boktips från dig i alla fall!

Kommentarer som denna värmer mitt hjärta när jag promenerar hem i regnet efter en lång arbetsdag. Min litterära sängkamrat sedan jag slutade på Bjäre Bokhandel har främst varit Haruki Murakamis bok ”Fågeln som vrider upp världen”. Redan under läsandet av de första sidorna av Murakamis nya bok bestämde jag mig för att njuta av boken så länge som möjligt med disciplinerad läsning. Jag bestämde mig för att endast läsa 1 kapitel per kväll och vid en eventuell läsfri kväll(då ett visst socialt umgänge med familj och vänner måste uppehållas)fick jag läsa 2 kapitel nästföljande etc. Kändes som ett fantastiskt upplägg då innehållsförteckningen upplyste mig om boken innehöll totalt 72 kapitel. Relativt snart brottades jag dock med min karaktär och erkännas kan att jag vid flertalet tillfällen frångick mina egna principer. Sammanfattningsvis så var dock upplägget en succé för mig att dra ut på njutningen så länge som möjligt!
För Er som inte upplevt den förbryllande, drömlika, förvirrande, förtrollande, vackra, fruktansvärda värld som finns i Haruki Murakamis böcker så rekommenderar jag med hela mitt hjärta att göra det snarast! Jag läste Murakamis förra bok ”Kafka på stranden” och kärlek uppstod vid första meningen. Så det var med stor längtan och förväntan jag satte mig ned med denna tegelsten på 740 sidor och började läsa…
Handlingen är svår att återge men utspelar sig i Tokyo och handlar om Toru Okada, en ung man utan arbete och ambitioner som lever ett stillsamt liv med sin hustru Kumiko. En dag får Toru ett förvirrande telefonsamtal från en kvinna när han kokar spagetti. Snart försvinner parets katt spårlöst och kort därefter även Torus hustru. Dessa två försvinnanden utlöser en lavin med förvirrande händelser och udda människor för Toru som alltmer tappar fotfästet i sitt letande efter Kumiko. Handlingen rör sig i gränslandet mellan drömmar och olika verkligheter, mörkret och ondskan är påtaglig men hoppet finns i människans inre och i kärleken. Murakamis berättande påminner mig om Paul Auster(läs!),David Lynch(se!)och Radiohead(lyssna!)eller som baksidestexten beskriver: ”Fågeln som vrider upp världen är en mörk Alice i underlandet och en hårdkokt deckare på samma gång”.

När jag läst klart tegelstenen känner jag mig drogad och tacksam över att fått uppleva litteratur när den är som bäst. Har jag verkligen läst den här boken eller bara drömt? Att Murakamis namn nämns när det diskuteras Nobelpris förstår jag mycket väl och jag kommer inte satsa några större summor i vadslagning hur till vida han kommer att få priset så småningom eller inte. /Marcus

Rean varar ända till påska

2008-03-14T17:26:00.004+01:00

I Bjäre Bokhandel vara rean till påskafton oavsett när denna infaller. I år är det extra tidigt och det innebär att det redan nästa lördag är stort påsk-spektakel med kaffe & tårta. Missa inte det! Detta innebär också att vi redan nu har börjat smyga fram lite vårnyheter (och många roliga, vackra påsksaker!) och här är några av dem:

Den här boken pratade de om senast igår på Kulturnyheterna:

"Sven Hedin satt i både Svenska Akademien och Vetenskapsakademien. Universitet över hela Europa dränkte honom i hedersdoktorat och brittisk press utnämnde honom till sin tids främste upptäckare. Ingen svensk, vare sig före eller efter honom, har nått samma hjältestatus. Hans framgång var monumental, liksom senare hans fall från piedestalerna. Hedins kärlek till Tyskland, hans förvissning om att Ryssland hotade Europa och hans övertygelse om att han var mannen att ge svenskarna detta budskap satte de första fläckarna på den skinande vapensköld som blev hans då han adlades som siste svensken någonsin. Hans beundran för Hitler och aldrig sviktande stöd för Tyskland under andra världskriget fick hjälteglorian att slockna helt. Axel Odelberg, författare till den kritikerrosade biografin om Sven Hedins gode vän Hertig Larson, berättar den rafflande historien om Sven Hedin - upptäckarhjälten som hittade rätt i geografin men gick vilse i politiken."

Jamie Oliver senaste på svenska heter "Hemma hos Jamie: fyra årstider i köket" och bygger på tv-serien med samma namn. Oerhört inspirerande om ni frågar mig, man riktigt längtar efter att bli bjuden på några av de godsaker han tillagar i sitt vackra kök på landet.

"Den här boken ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det är inget nonsens utan enkel matlagning med härliga smaker, året runt. När jag började skriva hade jag ingen aning om vad det skulle bli för slags recept, men jag blev snabbt mycket inspirerad av ... mitt grönsaksland. Förra året insåg jag att man inte alltid behöver ge sig ut i världen för att få inspiration. Genom att vara hemma och öppen för nya intryck kan man också få nya ideer. Jag gillar att vara hemma i byn där jag växte upp och arbeta med chefen - Moder Natur - i min trädgård och se alla vackra grönsaker komma upp ur jorden. I boken hittar du över hundra recept, en del fakta om plantering och tips om du också funderar på att börja odla!”

Jamie har flyttat ut på landet! I Hemma hos Jamie utgår han från vad naturen för tillfället har att bjuda på. Här finns recept av alla de slag: Vad sags om carpaccio med marinerad bönsallad, varmrökt lax med chilisalsa, svampbruschetta och sallad på avocado och grillade morötter med apelsin och citrondressing för att bara nämna några. Det finns också uppslag med Jamies egna favoritgrönsaker och handfasta odlingstips liksom kapitel om vilt och jakt.

Grattis Björn Runeborg till Sveriges Radios Romanpris

2008-03-14T16:17:00.001+01:00

"En vintrig dag i februari 1923 får Miranda syn på Dag Hammarskjöld och hans mor på Östra Ågatan i Uppsala. De går hand i hand, men uppenbarligen inte för att stödja varandra. De förenade händerna är i stället ett uttryck för det intima samtal de för med varandra. Det lyser om dem.För Miranda blir denna syn livsavgörande, och hon vet om det. Hon börjar följa Dag och hans förehavanden och fortsätter med det ända fram till hans död. Han upptar henne, fyller hennes liv och lämnar inte någon plats för Henrik, som älskar Miranda och idoliserar Hammarskjöld. Miranda, Dag och Henrik – tillsammans bildar de en triangel av ovanlig lyskraft.Är Mirandas kärlek på avstånd till Dag renare och fullare än vanlig kärlek? Eller skyggar hon för den möjliga kärleken till Henrik? Båda frågorna kan kanske besvaras jakande, men Dag är samtidigt en roman som inte fullt ut avslöjar sin hemlighet."

Några boktips!

2008-03-14T15:34:00.009+01:00

"Den här MÅSTE du läsa" sa Diana till mig härom veckan och stack en pocket i näven på mig, och eftersom jag brukar göra som hon säger ligger den nu på mitt nattygsbord. Så här säger förlaget om boken:

"När storstadssingeln Joachim träffar Susan börjar han ett nytt liv. De flyttar ihop och snart föds sonen Jacob. Kanske kunde allting fortsatt så, förälskat och fullkomligt. Men familjelivet blir inte som Joachim föreställt sig och i Susans nyckfulla maktspel har han allt att förlora."

Men först ska jag läsa klart Ulrika Kärnborgs "Myrrha", något jag ser framemot med skräckblandad förtjusning eftersom ämnet är något kontroversiellt.

"Sedan Hannah var liten har hon vetat att hon är menad för något större, något mer än att bara tjäna som piga. Med sin stolta profil, sin fysiska styrka och stora integritet arbetar hon sig fram i det viktorianska England efter att tidigt i livet ha blivit utkastad hemifrån. Det är hårt att tjäna andra, men Hannah klagar aldrig. Så träffar hon Arthur, gentlemannen med de silkeslena polisongerna, som har ett udda intresse för arbetarkvinnor och en fascination för smuts och arbetarklassens liv. Det blir början på en livslång relation mellan pigan och poeten, slaven och hennes Massa, en relation där spelet mellan underkastelse och dominans ställs på sin spets. Men vem är egentligen slav och vem är egentligen herre? Ulrika Kärnborgs roman om Hannah Cullwicks och Arthur Munbys osannolika kärlekshistoria som kom att kasta sin skugga över Englands societetskretsar ända in på 1950-talet. "

Och efter "ABC" väntar Ray Kluuns "En sorts kärlek", en bok som vid vår bokpresentation i höstas väckte diskussioner till liv bland de som redan läst den. Främst diskuterads om mannen i boken är en omtänksam äkta man eller en egoistisk svinpäls (det ena brukar utesluta det andra) och det ska bli spännande att själv få bilda sig en uppfattning. Det är också en av de böcker som vi ska diskutera på vår nästa pocketbok-träff, den 17 april. Den andra är Ninni Holmqvists "Enhet" som jag skrivit ett ohejdat postitivt inlägg om tidigare. Vill ni vara med på vår träff så ring och anmäl er, eller mejla: info@bjarebokhandel.se , antalet platser är begränsat.

”Att En sorts kärlek från första till sista sidan är smärtsam är ett understatement, men den visar sig också vara en av årets allra vackraste böcker. Och tårarna fortsätter att trilla.” (Göteborgs-Posten) Sten och Carmen är det snygga storstadsparet med ett till synes perfekt liv. De är båda unga och framgångsrika inom reklamsvängen, de tillhör Amsterdams innekretsar och är lyckliga föräldrar till en liten dotter. Gott om både pengar och vänner.Men tillvaron vräks omkull när de får beskedet att Carmen har bröstcancer. Medan hon tvingas till att byta ut sin bekymmerslösa livsstil mot en evighet av sjukhusbesök och strålbehandlingar uppför sig Sten sig som den stöttande och förstående maken, på dagarna – på nätterna blir han desto mer hämningslöst utlevande. Plötsligt ställs den notoriskt otrogne rumlaren Sten inför det faktum att hans fru är döende. Hur ser äkta kärlek ut? Hur ska en god make vara?

/Kajsa

Måndag, v 10

2008-03-03T10:22:00.002+01:00

Nu har det värsta rea-dammet lagt sig men det finns fortfarande många fynd att göra. Det finns också några platser kvar till onsdag och vår pocket-cirkel-premiär. Vi träffas i bokhandeln kl 19 och under trevliga former (lite vin och nåt att tugga på) diskuterar vi böcker i allmänhet och boken "Fjärilen i glaskupan" i synnerhet. Ring och anmäl dig, 0431-70001.

På tisdag är det REA

2008-02-22T15:27:00.001+01:00

På tisdag börjar bokrean och i år har vi - förutom titlarna i vårt fina blad - plockat extra många böcker ur vårt eget lager. Massor av roliga och intressant titlar som troligtvis inte finns med på någon annan rea. Romaner, biografier, lyrik, fackböcker, barn- och ungdomsböcker och deckare.
Böcker om konst, yoga, stickning, bakelser, gamla skolplanscher, grafisk design, tryckfrihet och buskrosor och mycket, mycket mer. Vi har allt och lite till. Kom in och botanisera och fynda. De bästa rea-böckerna hittar du hos oss.

Äntligen!

2008-02-20T14:44:00.002+01:00

En av mina topp-10 favoriter alla kategorier har kommit i pocket, Ninni Holmqvists Enhet förändrade min värld lite grann när jag läste den första gången.

Vi får följa Dorrit Weger och hennes berättelse om ett liv i ett samhälle där människor i 50-60 års åldern som inte är "produktiva" hamnar på en Enhet. Kulturarbetare, författare, konstnärer och bibliotikarier är några av de som räknas som onödiga och icke-produktiva. Barnlös ska man också vara får då har man tillfört samhället absolut ingenting. Dorrit vet om det här och när hon fyller 50 år så är hon lugn när hon blir hämtad till Enheten. Hon vet inte egentligen vad som ska hända där (det vet ingen men det har sin förklaring i att ingen överlever för att berätta) men hon har förlikat sig med sitt öde.

När hon väl kommer dit visar det sig att det är ett fantastiskt ställe. En värld i världen, hermetiskt tillsluten men med alla tänkbara bekvämligheter, helt gratis dessutom. Underbara restauranger, teatrar, biografer till och med en magnifik trädgård finns på Enheten, det är som att komma till paradiset. Dorrit blir snabbt bekant med några andra "intagna" och framförallt med en man som hon sakta men säkert blir förälskad i. Och då ändras livet i Enheten.

Beskrivningen av livet på Enheten varvas med tillbakablickar på Dorrits liv. Om varför saker och ting blev som det blev och man blir snabbt ganska klar över att hon bara saknar en enda levande varelse från sitt gamla liv och det är hennes hund. Skildringen av den gemenskap, den relation hon hade med sin hund får mig att brista ut i gråt (ja, jag är känslig, men alla som någon gång haft ett husdjur vet hur det kan vara), inte för att det är sentimentalt eller romantiserat utan för att hon så på pricken lyckas beskriva hur det är att ha en vän för livet.

Jag ska inte berätta mer för då förstör jag all spänning men det är en oerhörd bok som på ett lågmält vis skildrar svåra val och egentligen inte ger några svar utan bara ställer frågor. Vem är viktig? Vad är viktigt? Och varför väljer man på ett visst sätt? Trots att det är ett par år sedan jag läste boken tänker jag fortfarande ofta på den och jag säger bara: Läs den!

Slutet är här - i storpocket

2008-02-20T12:27:00.003+01:00

Alltså slutet på Millennim-trilogin, Stieg Larssons oerhörda succé-svit om Mikael Blomqvist och Lisbeth Salander. Nu kommer Luftslottet som sprängdes i stor-pocket. Det är längesedan en bok/böcker blev en sådan veritabel succé, både hos publik och kritiker. Så om du ännu inte har läst Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes så har du en häftig resa framför dig. Ta chansen att läsa alla i ett svep nu när samtliga titlar finns i det behändiga storpocket-formatet.

Snart REA

2008-02-19T12:43:00.003+01:00

Sen ett par år tillbaka har vi en alternativ rea, tillsammans med Partille Bokhandel och Bokhandeln Laholm. En annorlunda rea med böcker som vi handplockat för att passa kunderna i våra butiker. Vi har tillsammans valt att presentera ett antal kvalitetstitlar. Böcker som blivit klassiker, sådana som väckt känslor, givit inspiration eller nya läsupplevelser. Litteratur man vill kunna återvända till, plocka fram ur bokhyllan och försjunka i.

Kom in till oss under årets stora bokrea. Botanisera och fynda. Vi har mycket mer.

Årets rea startar tisdag 26 februari kl 09.00. Välkommen in och hämta vårt reablad och lägg en beställning redan nu!

Den här håller mig vaken om kvällarna

2008-02-19T08:23:00.003+01:00

Som det nog har sagts tidigare i den här bloggen så lämnade Stieg Larsson och Millennium-trilogin ett gigantiskt hål efter sig i spännings-genren. Ett hål som inte låter sig fyllas så lätt. Arne Dahls serie om A-gruppen funkar och så även Roslund & Hellströms serie om den Siw Malmqvist-älskande kriminalkommissarie Ewert Grens och hans kollegor men annars är det ganska tomt.

Därför är det extra glädjande när man ganska håglöst tar tag i en nyutkommen bok och tänker "ja ja, jag ger den 30 sidor, så får vi se" och sen upptäcker att man inte kan lägga ner den, att man läser 130 sidor istället och tycker att det är BRA.

Till skogs av Tana French bryter inte speciellt ny mark, det är en traditionell polis-roman med två kriminalare i huvudrollerna Rob Ryan och Cassie Maddox. De ska utreda Katy Devlins död, en tolvårig flicka som mördats i skogen intill en arkeologisk utgrävning. Som en parallell-historia går Rob Ryans egna förflutna, nämligen att han som 12-årig pojke sprang i samma skog och lekte med två kompisar. Han hittades så småningom, pressad mot en trädstam med minnet totalt utsuddat, närmast katatonisk och hans två vänner återfanns aldrig.

Har Katy Devlins död något med Robs förflutna att göra och isåfall vad? Är det värt att riskera sitt och sin partners jobb och karriär bara för att få vara kvar på fallet?

Vad som gör den här boken lite extra är fördjupningen i karaktärerna, svärtan i berättelsen och de väl utmejslade detaljerna. Man vill helt enkelt veta mer för man bryr sig om både Rob och Cassie.

Ständigt denna Reine

2008-02-18T09:55:00.004+01:00

Reine Brynolfsson alltså. Honom och hans olika rollfigurer kan man inte få för mycket av, därför missar vi inte Kungamordet i SVT1 kl 20:30 ikväll, del 1 av 4. I denna fristående uppföljare till Kronprinsessan skiftar nämligen fokus från den unga miljöministerna spelad av Alexandra Rapaport till finansminsterna Gert Jakobsson spelad av ingen mindre än Reine Brynolfsson. Redan i förra serien så glänste han i sin biroll som manschauvinistisk, maktfullkomlig svinpäls så vi har stora förväntningar när han nu tillåts ta ännu mera plats.

Om de bara lyckas förmedla hälften av den hemska, förtätade, under-skinnet-otäcka-men-samtidigt-spännande stämning som finns i boken så blir det oerhört bra.

Kronprinsessan som visades i SVT 2006 blev en stor tittar- och kritikersuccé med Alexandra Rapaport som den unga frispråkiga miljöministern som snubblade och föll i regeringslabyrinterna. I Kungamordet spelar Reine Brynolfsson återigen finansminister Gert Jakobsson som nu står i centrum på sin hänsynslösa väg mot landets mäktigaste ämbete - statsministerposten.
När handlingen börjar befinner vi oss på valnatten 2006 på socialdemokraternas valvaka. Valet är förlorat, och kampen om makten över partiet börjar i samma ögonblick. När avgående statsminister Viksten bestämmer sig för att stanna kvar som partiledare blir det startskottet för ett spel bakom kulisserna som syftar till att ersätta honom med just finansminister Gert Jakobsson. Statsministern bestämmer sig för att locka tillbaka sin unga miljöminister Charlotte Ekeblad till sin sida och tillsammans tar de upp striden om makten.

Bjäre Bokhandel uppfinner hjulet och startar en läsecirkel

2008-02-14T13:36:00.004+01:00

För det känns ju inte speciellt nyskapande att en boklåda startar en läsecirkel och vi har ju redan en välfungerande sådan men vi vill göra nåt mer. Ge er en chans att prata av er och dela med er av er läsupplevelse. Tanken är att vi träffas 4-5 gånger om året och under lediga former diskuterar boken vi läst (alltid en pocket) och den första träffen äger rum onsdagen 5 mars kl 19. Det kostar 100:- (om du redan har boken blir det bara 50:-) och då får du lite vin och nåt litet att tugga på samt förhoppningsvis intressanta diskussioner och tankar kring boken "Fjärilen i glaskupan".

Anmäl dig på info@bjarebokhandel.se eller ring 0431-70001. Vi har begränsat antalet deltagare eftersom tanken är att vi ska kunna sitta alla tillsammans och diskutera.

Lite mer om David Sedaris

2008-02-12T15:01:00.000+01:00

Hans svenska förlag presenterar honom så här och han skriver bland annat i The New Yorker. Och så här skriver Eva Johansson i Svd 11 juni 2007

"Någon gång i mitten av 90-talet råkade jag snubbla över en berättelse kallad ”SantaLand Diaries”, av den för mig då helt okända humoristen David Sedaris. Den handlar om hur Sedaris får anställning som grönklädd tomtenisse under ett par hektiska julveckor på det gigantiska varuhuset Macy‘s i New York. Jag skrattade så häftigt att jag nästan inte lyckades läsa ut den. Sedan dess är jag fast. Jag har slukat hans fem böcker (alla bestående av mer eller mindre självbiografiska berättelser), läst hans krönikor och lyssnat till hans radioframträdanden – samt hört honom sjunga reklamjinglar i en skrämmande perfekt imitation av Billie Holiday. David Sedaris är helt enkelt en av de roligaste människor jag vet."

Läs hela texten här.

Naken i Förslöv

2008-02-12T14:25:00.001+01:00

Nja, inte riktigt sant men Naken är namnet på en av mina favoritböcker som jag bloggat om här och jag blev verkligen glad när jag såg det här. Och i nästa ögonblick fick jag mejl ifrån teaterförening som meddelar att "Det sista ni hör från mig" ska spelas i Förslöv den 24 februari kl 18. Vilken lycka! Biljetter finns att köpa i Sandbäckskiosken, Bjäre Bokhandel och Torekovs bibliotek.

David Sedaris är kanske USA:s just nu roligaste författare och komiker, han skriver krönikor för bl a Esquire och The New Yorker, är radiopratare i National Public Radio, uppskattad Lettermangäst, grammynominerad och har skrivit ett flertal böcker och pjäser, däribland Naken som nyligen utkommit på svenska. Nu turnerar Riksteatern med den kritikerrosade föreställningen Det sista ni hör från mig, som bygger på texter ur hans genombrottsbok Barrel Fever.

Veckans gäst

2008-02-04T08:15:00.000+01:00

Åsa Grennvall är författare och illustratör och så här sägs bland annat om henne:

"Åsa Grennvall använder sig av serier som en del av sitt konstnärliga uttryck. Grennvall arbetar, som man får anta, självbiografiskt och de kan ofta verka väldigt utlämnande. Grennvall säger själv att hon inte berättar allt, och att de faktiska händelserna underordnar sig det konstnärliga uttrycket, så att det blir hennes egen sanning.

På våra frågor svarar hon så här:

Favoritbok, alla kategorier och varför?
Jag får nog ta och välja "Touching from a distance" av Deborah Curtis. Jag tycker väldigt mycket om att läsa självbiografier och biografier av både kända och okända människor. Joy Division är en av mina absoluta favoritgrupper, och deras musik har betytt mycket för mig. Jag gillar att det inte är någon journalist eller författare som har skrivit denna biografi om den ikon som Ian Curtis har blivit, utan hans fru. Det gör boken väldigt mänsklig och genuin istället för en biografi som annars lätt skulle blivit en mytisk onyanserad hyllning till sångaren.

När läser du?
Jag planerar ofta in mitt läsande. Jag avsätter tid för det; skriver nästan in det i almanackan. Jag slöläser sällan i sängen eller så. Jag läser nästan aldrig böcker som är avkopplande, utan böcker man går upp varv av istället för tvärtom, så att läsa innan jag ska somna är inte bra för min del.

Hur läser du?
Koncentrerat.

Varför läser du?
För att lära mig saker, få inspiration och det är intressant att ta
del av andra människors tankar, känslor, liv och fantasi.

Undersökning avslutad

2008-02-02T09:40:00.000+01:00

12 personer har svarat på våra frågor om läsning, kanske inte det bästa underlaget för en omfattande empirisk undersökning men så här blev resultatet (flera svar på samma fråga var tillåtet):

VARFÖR läser du?

100% (12) Livet skulle bli oerhört svårt om jag inte fick läsa
8% (1) För att bilda mig
25% (3) För att bli road
8% (1) Annat

HUR läser du?

27% (3) Hela tiden, varsomhelst
54% (6) Snabbt och lätt när jag väl gör det
10% (2) Sakta, måste ha lugn och ro
9% (1) Annat

VAR läser du?

72% (8) I sängen innan jag somnar
18% (2) På bussen/tåget
45% (5) I soffan istället för att titta på tv
27% (3) Annat

Sammanfattningsvis kan man då säga att vi har 12 st som läser vår blogg och att majoriteten av dem inte skulle klara ett liv utan böcker, de läser snabbt och lätt och helst i sängen innan de somnar.

Heja Tobias!

2008-01-30T08:11:00.000+01:00

Ni vet väl att vi alldeles runt hörnet (nåja, mellan Boarp och V Karup, i Sönnertorp) har vårt alldeles eget gastronomiska vattenhål, nämligen matstudio Era 10:3, som drivs av Tobias och Ulrika Millqvist. Ikväll på TV4 kl 21.00 bänkar vi oss och håller tummarna för att det går vägen för Tobias och han kommer på en mycket välförtjänt första-plats. Heja Tobias!

Boklördag

2008-01-26T09:25:00.000+01:00

DNs tema Boklördag hade uppehåll över jul- och nyår och jag var rädd att de tagit bort det helt och hållet, (van vid medias ovilja att hålla fast vid någonting som inte får skyhöga tittar- läsarsiffror efter andra veckan) men från och med förra veckan är Boklördag tillbaka igen. Högst på listan idag ligger den här boken, "Vi, de drunknande" av Carsten Jensen. Den har sålt över 100.000 ex i Danmark och det var precis två danska gentlemen inne i butiken och sa att det är en "dejlig bog", mycket spännande.

Såhär presenterar förlaget boken:

"En storslagen roman om fyra generationers sjömansliv från mitten av 1800-talet till slutet av andra världskriget, berättad i en kraftfull vi-form. Den utgår från Marstal på Ærø söder om Fyn, en avlägsen plats i en liten nation. Därifrån drivs männen av sin längtan ut på världshaven och några blir borta för alltid. Havet kräver sitt pris också av kvinnorna som går hemma i ovisshet om vilka öden deras söner och män gått till mötes, av barn som blir föräldralösa och av sjömän som kommer hem igen. Laurids, den dristige, blir aldrig sig själv efter att ha varit med om en förnedrande och fruktansvärd förlust i dansk-tyska krigets första sjöslag. Sonen Albert letar efter sin försvunna far på öarna i Stilla havet men kommer hem med ett skrumphuvud och Knud Erik som har huvudet fullt av Alberts skrönor ställs inför ett moraliskt omöjligt val under andra världskriget. Det är män som lever i ständig kamp med havet, med varandra och med de kvinnor de älskar, men först och främst med sina egna mörkare sidor."

Veckans gäst

2008-01-24T16:10:00.000+01:00

.....är Täppas Fogelberg, en av mina absoluta favoriter när det kommer till media-personligheter. För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om hans nya bok, som kommer senare i vår och jag lyssnar alltid på Ring P1 när det är han som är programledare. Nu har han också svarat på våra frågor angående böcker och läsning och så här tycker han:

Hej Kajsa

Var, hur och varför jag läser?

VAR som helst läser jag om det bara finns färska batterier i apparaten eller något av barnen inte lagt vantarna på mina öronmusslor och det betyder att svaret på HUR jag läser är att jag läser genom att lyssna. VARFÖR jag läser vet jag inte men jag antar att det är ett slags behov, ja jag är läsknarkare.

Det är bra med alla de ljudböcker som kommer nu, jag har själv just avslutat inläsning av min kommande bok som alltså kommer både som vanlig pappersbok och som ljudbok, men egentligen föredrar jag Tal- och Punktskriftsbibliotekets neutrala inläsningar. Jag vill ju ha texten till mitt huvud utan krumbukter. Det finns mellan 70 och 80.000 sådana inlästa böcker. en tränad skådespelarröst kan stundom stå i vägen för en text även om det är så nära ljudbokshimlen man kan komma när Torgny Lindgren läser "Ormens väg på hälleberget". Men å andra sidan är han heller inte skådis.

Just nu är jag väldigt trött på svenska deckare med poliser som har migrän och bråkar med sin fru eller man istället för att tampas med mörkret där ute och som underhålling föredrar jag Lee Childs böcker om Jack Reacher, han har aldrig migrän och gör det han måste göra, eller Thomas Harris böcker om genomsjuka psykopater som äter upp hela familjer.

En bok som stannat i huvudet från förra året, eller var det året innan, är den danska "Undantaget" av Christian Jungersen och så älskade jag Åsa Linderborgs "Mig äger ingen".

Många hälsningar
täppas fogelberg

Ett Halleluja!-moment

2008-01-24T12:03:00.000+01:00

Har haft en lyx-förmiddag och spenderat tid i skogen tillsammans med min hund och mannen på bilden, Jörgen Thynell. En av mina absoluta förebilder och inspirationskällor när det handlar om relation människa-hund (som inte alltid är helt okomplicerad). Jörgen har arbetat aktivt med hundar i större delen av sitt liv, framförallt på olika brukshundsklubbar och med sitt arbete som hundförare inom tullen. Han föreläser och håller kurser och förra hösten sammanfattade han sitt "tänk" i boken Grunden med hunden, där han tillsammans med Pernilla Hanke sätter ord och bild på sin filosofi.

Första gången jag hörde honom var på en teori-kurs på brukshundsklubben i Ängelholm. Jag var där som osäker, nybliven hundägare för att "lära mig några enkla trix" så att jag skulle kunna verka i fullständig symbios med min hund och ha den med över allt - lös förstås - och den skulle lyda min minsta vink. Ja, ni hör själva, hur fel ute jag var. För var och en som har den minsta kunskap om hundar vet att det ligger ganska mycket och regelbundet arbete bakom en lydig och lyhörd vovve. Jörgens föreläsning den dagen var dock ett halleluja-moment för mig, jag började förstå hur man ska göra för att nå dit man vill och framförallt att det finns stora chanser att man lyckas.

Det är nämligen en av Jörgens storheter, förmågan att förklara på ett lätt och konkret sätt, att omsätta sina teorier i praktisk verklighet. Jag och min söta Buffy har det rätt bra tillsammans och det mest funkar men det här med att komma på inkallning har inte varit hennes paradgren. Och det enda som jag egentligen hade som mål när jag skaffade hund var långa, härliga promenader i skog och mark och vid havet, med en lös och lycklig hund i min närhet som inte drar iväg efter allt med fjädrar och päls.

"Skulle hon tänkt på innan hon skaffade en jakthund", kanske någon tycker. Och ja, det skulle jag men samtidigt så springer ju inte arbetande jakthundar omkring som feltända fyrverkeripjäser och skrämmer bort de djur som ska skjutas (då blir de inte gamla i gamet), utan det går ju att ha disciplin på djur som genetiskt är gjorda för att jaga.

Så, därför ringde jag upp Jörgen för ett tag sedan, beklagade mig och bad om en privatlektion och det är alltså den jag och min hund har haft idag. Och jag kan inte sätta ord på känslan som infinner sig när jag efter bara 10-15 minuter faktiskt ser RESULTAT. Hon gör som hon ska. Och vad som är ännu häftigare är att Jörgen säger saker som "nästa gång du stannar henne, kalla då in henne så kommer hon att komma och förmodligen slicka sig om munnen." Och sen GÖR hon just det, stannar, kommer och slickar sig om munnen. Fatta att man blir helt såld.

Nu är jag inte helt uppe i det blå, jag förstår att de flesta hundar inte är så kompliceratde och att just momentet att slicka sig om munnen är nåt de gör för att visa undergivenhet, så Jörgen är inte synsk på det sättet, han är bara otroligt duktig på att "läsa" hundar och deras språk.

Så om ni har hund själv, valp eller en äldre hund, eller om ni känner någon som brukar beklaga sig om olika saker, hundar som skäller på grannen, som tigger mat, som morrar i tid och otid, eller om ni bara vill veta hur ni ska göra för att både ni och hunden ska må bättre och ha det roligare ihop, köp Jörgens bok, där finns alla svaren.

Och ser ni någon som springer som besatt efter en rävröd mellanstor vovve nere vid stranden, och för full hals skriker "NEJNEJNEJ" så är det bara jag. Och bli inte rädda för det är bara ett moment på vägen mot full harmoni och lugna, lyckliga promenader.

/Kajsa

SUPERSHOW!

2008-01-22T20:55:00.000+01:00

SUPERSHOW! med Rut & Knut & Lilla Tjut av Carin & Stina Wirsén har fått Expressens Heffaklump - STORT GRATTIS! Showen som innehåller en skön blandning av allt från rock till flamenco finns både i bokform och på CD, och den senare börjar bli mer och mer populär hemma, även om det kanske är jag snarare än treåringen som gillar den bäst... I dessa tider när Operafeber råder i Båstad måste jag bara få delge er Rut & Knuts syn på dylika tillställningar (finns på CDn)

På operan är det ingen som pratar,

alla sjunger också när dom tjatar,

skrattar, bråkar, gråter eller fnissar.

Jag tror att dom sjunger också när dom kissar.

Här måste jag stå på en balkong.

Knut, stå inunder och sjung en sång

om att du älskar mej så in i norden,

att jag är den bästa kvinnan på jorden.

Jag vill inte sjunga sådana sånger

till knäppa tjejer som står på balkonger.

Jag vill röva bort dej till min lilla håla

och bjuda dej på praliner och kola.

/Diana

En fantastisk bok

2008-01-20T11:30:00.000+01:00

Nu har jag läst klart och känslan jag hade efter bara 20-30 sidor höll hela vägen. Jag, som alltid brukar ha svårt att frigöra mig från omdömen och recensioner, håller inte alls med Sara Gordan i DN som bland annat säger att det är "uppenbart att författaren inte haft några konstnärliga ambitioner utöver att skildra familjeklichéer" och "ibland är det omöjligt att inte gäspa".

FelfelFEL! - tycker jag - för mig blir hennes språk konstnärligt eftersom det ytterligare förstärker den sorg, misströstan och förtvivlan som präglar boken nästan hela tiden.

Från början till slut är det egentligen bara kärleken mellan Anna och Sal som ger en nåt hopp, allt annat känns rätt förtvivlat. Allt ifrån omgivningens oro "men, blir det inte lite svårt med två så gamla barn?" och med hänvisning till Sals ursprung i Chile "ska ni inte välja nåt annat land, som Korea, istället, blir det inte för nära med Sydamerika?", till den frustration som redan efter några dagar smyger sig på Anna. Kommer det här verkligen att fungera? Vad är det för fel med José? Hon pendlar mellan hopp och förtvivlan, tröstar sig med "bara vi kommer hem, bara vi kommer in i våra rutiner", något som senare skall visa sig inte alls hjälper, tvärtom eskalerar problem ju längre tiden går. Och när de efter många turer och år får bukt med Josés sjukdom så är det Abéls tur att leva ut sin frustration genom skolk och missbruk.

Utan att avslöja för mycket så är det ett veritabelt helvete familjen går igenom och jag förstår inte hur Anna klarar sig utan att gå under. Visst, det är inte bara hon som är förälder men det är mot henne som allt hat och alla hårda ord och handlingar riktar sig. Sal, pappan, har en helt annan relation till pojkarna. Trots att han inte kan stoppa deras destruktiva handlingar så får han iallafall deras kärlek, ömhet och respekt.

Det är verkligen en förtvivlad, bottenlöst sorglig historia och jag blev oerhört berörd. Mest eftersom jag aldrig någonsin trott att man inte kan älska sitt barn, adopterat eller biologiskt. Visst förstår jag att man kan avsky omständigheter och handlingar, men den själva grundläggande KÄRLEKEN, att den inte skulle finnas känns omöjligt. Astrid Flemberg-Alcalá visar med sin bok att det kan vara så och hon gör det på ett smärtsamt övertygande sätt.

Veckans gäst

2008-01-18T08:43:00.000+01:00

Är Belinda Olsson, journalist och krönikör på Aftonbladet, författare och nykläckt programledare för Belinda som går på TV8, måndagar kl 22.10. Nu på måndag möter hon Janne Josefsson och Katrin Schulman, samt laddar för sin debut som stå-uppare på Norra Brunn.

Sitt stora genomslag fick hon med boken Fittstim som hon tillsammans med bland andra Linda Skugge skrev 1999. Fittstim som är en antologi med feministiska texter satte igång en debatt inte bara i Sverige utan i hela norden och fick Ulf Lundell att byta förlag (!). Nu jobbar Belinda på Aftonbladet samt på TV8 och dessutom skriver hon böcker. Semi-självbiografiska kan man nog kalla serien om Agatha Hansson, skjutjärnsjournalist på en kvällstidning som försöker få ihop sitt karriärsug med kärleken till sambon och deras nyfödda barn. En värdig representant för chick-lit-genren.

På våra frågor om sitt läsande svarar Belinda såhär:

Favoritbok, alla kategorier:
Garp och hans värld. Men jag har inte vågat läsa om den eftersom jag är så rädd att min upplevelse skulle blir en helt annan än när jag läste den som 17-åring. Då blev jag helt förtrollad, både av berättelsen men framförallt av hur rolig den var. Att gapskratta rakt ut i en bok är magiskt.

Varför läser du?
Det är en sorg att det blivit så lite sedan jag blev tvåbarnsmamma och själv började skriva för jag har alltid läst som en dåre annars. Jag läser för att det ger mig idéer och är avkopplande och mysigt.

Hur läser du?
Snabbt.

När läser du?
I sängen eller soffan, helst när jag är själv hemma, med en godisskål på magen.

Fjärilen i glaskupan

2008-01-18T08:28:00.000+01:00

Johan Croneman skriver i DN idag om sin upplevelse av filmen Fjärilen i glaskupan. Han berättar att han blev så rörd att han började gråta. Jag blir så berörd av hans text att JAG börjar gråta av den (kanske säger mer om mig än om hans text, men vi ska nog inte öppna den dörren nu). Nåväl, filmen Fjärilen i glaskupan är baserad på en bok med samma namn och den handlar om Jean-Dominique Bauby, som efter ett slaganfall den 8 december 1995 hamnar i en situation där han hela hans kropp utom ögonen slutar fungera. Efter ett tag blir även det ena ögat sämre och läkarna syr ihop det (!). Något som, enligt Johan Croneman, skildras oerhört traumatiskt och klaustrofobiskt i filmen. Med bara ett öga som enda fungerade kommunikation med omvärlden lyckas Jean-Dominique Bauby tillsammans med förlagsredaktören Claude Mendibil skriva en bok. I korta och klara meningar, där tonfallet kan skifta mellan ironi och sorgset vemod, som när han nämner sina barn, berättar han om ensamheten i glaskupan. Jag håller helt med Johan Croneman när han säger att man aktar sig noga för att klaga över sina egna små futtigheter efter att ha sett filmen. /kajsa

Boken kom ut på svenska redan 1997 men relanseras nu i samband med filmen.

Nya titlar i cirkeln

2008-01-17T09:22:00.001+01:00

Vi har satt in några nya vår-titlar i cirkeln, bland annat den här.

"Nudelbagaren är ett lysande stycke "röd humor", en vass och rolig roman om livets absurditeter och grymhet i det moderna Kina."

Det heliga moderskapet

2008-01-16T09:00:00.001+01:00

Det känns som debatten kring det Heliga Moderskapet alltid är mer eller mindre aktuell och de senaste veckorna har det tagits upp bland annat på SVT. Mötet , ett program där en person väljer - utifrån ett specifikt ämne - en annan person för ett samtal. Just det programmet jag tänker på är mötet och samtalet mellan Astrid Trotzig, författare och Åsa Grennvall, illustratör. Det hadlade om just moderskapet och det var Astrid Trotzig som valt att träffa Åsa Grennvall eftersom hon var nyfiken på den bild av moderskap och i det här Åsas relation med sin mamma. Efter en inledning där Astrid berättar om sina tankar kring moderskap utifrån sina egenskaper som adopterad får vi se när Astrid och Åsa träffas och börjar prata.

Jag satt som trollbunden från det ögonblick när Åsa Grennvall berättar att hennes mamma sagt till henne att: "Vi behöver inte varandra, du behöver inte mig och jag behöver inte dig." Åsa säger också att "jag kan acceptera att JAG inte behöver min mamma, men att HON inte behöver mig, det känns hårt." Och visst, man bara ska älska sin barn, en villkorslös, oändlig kärlek som alltid ska finnas där och övervinna allt. Men så är det inte för alla.

Så är det definitivt inte för Anna och Sal, som har adopterat två små pojkar från Colombia. I Astrid Flemberg-Alcalás bok "Och vet inte vart" beskriver författaren hur den oerhörda glädjen i att äntligen ha fått barn sakta men säkert övergår i en annan upplevelse. Den onämnbara, fruktansvärda känslan att inte knyta an, att inte fullständigt och innerligt älska sitt barn. Kanske den största synden av alla?

Jag har bara precis börjat läsa men erkänner att jag även här är fångad direkt. Framförallt av temat, som onekligen fascinerar, men även av hur hon skriver, väldigt poetiskt, lätt och bitvis flyktigt men ändå konkret och hudlöst nära, en dov mollton ligger monotont svävande över raderna, som ett slags varsel om vilken svärta som komma skall.

Förlagspresentation:

"Inte för Anna och Sal i Astrid Flemberg-Alcalás bok "Och vet inte vart" som handlar om deras liv med sina barn, två adopterade pojkar från Colombia. Om att den oerhörda upplevelsen att äntligen få barn sakta men säkert övergår i nåt annat, en onämnbar, skamlig känsla att inte knyta an, att inte älska sitt eget barn.

När paret Anna och Sal är på väg till Colombia för att adoptera två bröder, tre och fyra år gamla, känner Anna oron och paniken komma krypande. Tänk om barnen är sjuka, rädda eller helt enkelt inte vill följa med? Helst vill hon bara vända om och åka hem.
De hämtar pojkarna Abél och José och stannar kvar i landet några veckor för att lära känna varandra och försöka bli en familj. Men snart besannas Annas farhågor. Pojkarna förblir oåtkomliga och betraktar mest Anna och Sal som señor och señora, några vuxna som ger dem mat och nya kläder. José är dessutom sjuk och faller stundtals i koma, men läkarna kan inte ställa någon diagnos.
Väl hemma i Sverige blir det inte bättre. Problemen med José eskalerar – han får ständiga raseriutbrott, pratar mycket om döden och är föraktfullt avståndstagande, framför allt gentemot Anna. Abél är mer öppen och nyfiken, men vill mest vara till lags. Den närhet och kärlek till barnen som Anna och Sal så länge längtat efter infinner sig inte. Anna känner skuld och ju längre tiden går, desto mer mardrömslik blir tillvaron.
Och vet inte vart är en stark, ärlig och gripande historia om hur livet inte alltid blir som man har tänkt sig. Boken är delvis självbiografisk."

DAGENS DIKT

2008-01-15T17:12:00.000+01:00

Bäste Herr Thoreau, ugglorna har varit här igen.

Förtala inte ugglornas sång. De vill bara varna

mig. De säger att min ensamhet är hotad och att jag snart

inte kan gå ut på vägen utan att möta någon.

Landskapet är en förgiftad råtta

som drar sig undan för att dö

när jag försöker hjälpa den.

Behövs nån förklaring? Nej, tolka orden som du vill. Själv har jag inga djupare kunskaper om 1800-talsförfattaren och filosofen Henry David Thoreau, men hans Walden finns i nyöversättning och borde nog vara nåt för oss alla. Det är nämligen hans dagbok från två års självvald isolering från civilisationen. I sin senaste diktsamling inleder halländska Ingela Strandberg ett slags samtal med honom, med fokus på människans ensamhet och naturens...

Än en gång - tolka orden som du vill, men håll med om att bokens omslag är alldeles underbart... /Diana

Täppas är Trött, fet och 50

2008-01-12T10:19:00.001+01:00

Ja, det är inte jag som säger det, det är han själv. Och det är också titeln på hans bok som kommer i vår. Jag gillar Täppas Fogelberg oerhört mycket. Inte för att jag tycker om allt han säger, absolut inte (ibland får man gå och hämta skämskudden och gömma sig i den när han drar på i Ring P1) men för att han har en härlig humor och för att han är kompromisslös. Särskilt som programledare i ovan nämnda radioprogram. De övriga som leder ring P1 lägger sig verkligen vinn om att vara opartiska och diplomatiska, något som Täppas ofast inte alls bryr sig om. Han blir förbannad och hutar åt folk lite åt höger och vänster, precis som han vill och helt efter eget huvud. Nu har han skrivit en bok och jag ser framemot om han är lika vass med i skrift som han är i tal.

"Trött, fet & 50 är en varm och svart och djupt personlig berättelse om existentiell konkurs och om en resa ner i helvetet och åter. Oglamoröst skriver berättarjaget, den medelålders mannen, om familj och om barn och om att i askan efter alla idéer om vad frihet är, finna alltmer tydliga tecken på att vägen till lyckan inte med fördel beträds som en flykting och smitare. Kommer mannen, Täppas alter ego, att finna vägen till lyckan?Trött, fet & 50 är en berättelse om frihet, flykt, försoning och en livshållning som skär likt en machete i livets djungel. På ytan är detta en rak skildring av familjeliv, katastrofer och förlust men blir till en sång för det rena gubbvarat och för att med högburet huvud kunna säga: Jag är stolt över att vara trött, fet och femti!TÄPPAS FOGELBERG har tidigare gett ut bland annat Halli, hallå; en barndomsskildring och Blindstyre; en snubblares berättelse. Han är en av våra mest kända radioröster och kontroversiell programledare för Ring P1."

Veckans gäst

2008-01-11T14:47:00.003+01:00

Först ut i det vi tänker kalla Veckans Gäst är Karin Wahlberg, läkare och författare.

Hon har svarat på frågorna: Var, hur och varför läser du?

"Jag läser i princip alltid och både sittande, liggande, både hemma och borta eller var jag nu råkar vara. Tåg, buss, kafé, kö. Jag har alltid en pocket i handväskan.

Många tidningar blir det. Dagspress, fackpress och veckopress. Jag läser en liten stund innan jag somnar i stort sett varje dag, romaner mest, men även fackböcker. Det blir inte många sidor.

Bäst och mest läser jag på sommarn när jag är ledig och ligger i sanden på stranden på Gotland. Då läser jag ofta lite mer eftertänksamma böcker, så kallade karaktärsromaner, som kräver lite sammanhängande lästid och inte snuttläsning. Sommaren 2007 största läsupplvelse var Åsa Lindeborgs "Mig äger ingen".

Jag har haft en period med viss ordtrötthet och läst ovanligt lite för att vara jag (vilket inte betyder att jag inte läst). Men jag känner att det denna åkomma snart håller på att gå över. Jag har ju skrivit många böcker rätt tätt. Ett visst pris får man väl betala.

Under tiden lyssnar jag. Senast på Leif GW Perssons "Faller fritt som i en dröm", som maken och jag lyssnade på i bilen när vi åkte till Dalarna för att åka skidor över nyår. Mycket bra som ljudbok med Peter Andersson som inläsare.

Just nu är jag inne i en period då jag knappt läser deckare alls. Det har nog blivit lite mycket av den varan tidigare. Men jag har kommit 50 sidor in i Jo Nesbös "Frälsaren" och den är mycket bra."

Hälsningar
Karin W

Nu har temperaturen skruvats upp ytterligare

2008-01-10T10:09:00.000+01:00

Även vi i Bjäre Bokhandel är svaga för smicker, särskilt smicker från ställen som det här. Att bli omtalad på det viset är ytterligare en orsak att sträva efter att ha lika hög kvalitet på den här bloggen som vi ständigt strävar efter att ha i själva boklådan. Gör som Lisa och hjälp oss med det genom att skicka in DIN bästa bokupplevelser.

Foto: Thor-Björn Bergman

Fair play

2008-01-09T11:20:00.000+01:00

I rättvisans namn: Såhär presenterar bokförlaget Forum Hillary Clintons bok:

"Ett bländande, komplext porträtt av kvinnan som banat väg för ett annat presidentskap och nu kanske sitt eget …Hillary Rodham Clinton beskriver sig själv som ”konservativ i sinnet och liberal i hjärtat”, vilket ger en fingervisning om den spännvidd som hennes personlighet och politiska agenda uppvisar. Hon är republikanen som blev demokrat, förortstjejen från Chicago som flyttade till det lantliga Arkansas, den intellektuellt briljanta och frigjorda kvinnan som åsidosatte sina egna karriärdrömmar för att bli Bill Clintons fru. Och som nu, efter att ha omdefinierat rollen av en rikets första dam, kliver ut ur sin mans skugga och kandiderar för det ämbete ingen kvinna hittills har innehaft – att bli Amerikas president 2008."

Heter USAs nästa president Barack?

2008-01-09T10:41:00.000+01:00

Ja, efter nattens primärval ökade ju spänningen ett par snäpp. Barack Obama vann de inledande valen i Iowa men förlorade - dock med några ynka procentenheter - mot Hillary Clinton i New Hampshire. Hur ska det gå? Jag kan inte påstå att jag är speciellt insatt i den amerikanska politiken, men det känns väldigt spännande att demokraternas presidentkandidat antingen blir en kvinna eller en färgad man.

Så här presenterar Albert Bonniers förlag Barack Obamas bok:

"Barack Obama är en av de starkastedemokratiska presidentkandidaterna till valet 2008. I Min farr hade en dröm berättar han djupt personligt om sin uppväxt i ett USA som fortfarande präglades av raslagar. Berättelsen tar sin början när Barack Obama får reda på att hans far, som han aldrig lärt känna, har dött i en bilolycka. Faderns plötsliga död får honom att reflektera över sitt liv och vad som gjort honom till den han är. När han resertill Kenya för att möta den afrikanska delen av sin familj blir det en omtumlande upplevelse som får honom att försona sig med sin bakgrund. Min farr hade en dröm är en gripande skildring av en ung mans sökande efter sina rötter och en bok för alla som är intresserade av frågor om identitet, klass och ras. "

Magda har läst Shantaram

2008-01-08T15:47:00.000+01:00

Jippi! Vår blogg är nu officiellt interaktiv, det första svaret på vårt lilla upprop har kommit. Så här tycker Magda om Shantaram:

"Boken jag läser just nu heter "Shantaram" som är Gregory David Roberts egen berättelse från de händelserika och omtumlande åren som förrymd fånge i Bombays undre värld. Det är en rå och hård värld Roberts beskriver, men det är en värld där kärleken, lojaliteten och vänskapen står i centrum och övervinner allt. Det är svårt och lägga ifrån sig boken, så spännande och gripande den är. Läser den på engelska"
Magda

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie

2008-01-08T07:55:00.001+01:00

Efter att ännu en gång blivit helt överrumplade av Julen och allt vad det innebär är vi nu på banan igen. Nytt år och nya böcker och massor att skriva om och framförallt att läsa. Lisa Förare Winbladh gästspelar hos oss genom sin recension av "En halv gul sol", en kritikerrosad bok som kommer i pocket nästa vecka. Missa förövrigt inte Lisas egen blogg "Matälskaren", ni hittar den på Taffel.

Balanserande högst upp på min nattygsbords-bokhög gör nu "Fjärilen i min hjärna" av Anders Paulrud. "Den är en enastående skildring av döendet, av tillståndet när kampen är över och man måste finna sig i det oundvikliga" (DN 080108). Det känns som om det är en bok som kan sätta saker i sitt rätta perspektiv, något man (jag) kan behöva då man alltför ofta snöar in på de mest futtiga saker och emellanåt tycker man har ett "jobbigt" liv. Ibland är det nödvändigt att bli påmind om att man ska vara glad att man lever.

Lisa Förare Winbladh om En halv gul sol

2008-01-08T07:48:00.000+01:00

Tio minuter in i boken vet jag. Inte om det är en bra eller dålig bok, det har jag inte tid att fundera över. Det jag vet är att jag kommer att vara borta ett tag. För torr sol bränner redan huden och får den att lukta av ozon, hattifnattelektriskt. Fint, hett grus skaver mina fotsolor och doften av damm och jollof rice sticker i näsan. Jag kan inte värja mig, du vet — som det är med vissa böcker.

Half of a Yellow Sun är Chimamanda Ngozi Adichies andra bok och handlar om republiken Biafras uppgång och fall. Boken har belönats med The Orange Prize. Biafra var en dröm, hägring, katastrof, som varade i tre korta år och kostade minst en miljon människor livet. Jag växte upp med uppmaningar om att äta varenda snabbmakaron och falukorvsgnutta av lojalitet med barnen i Biafra. Jag minns: svartvita flimrande bilder av barn med åldringars ansikten och uppsvällda magar. Ändå har jag knappt vetat något om Biafra förrän nu.

Som du förstår är det omöjligt att skriva en roman om 60-talets Biafra utan att skriva om mat, ätande, svält. Här möter vi Ugwu, bypojken som får anställning som houseboy hos den politiskt aktive akademikern Odenigbo. Ugwus hunger efter böcker, nej längtan efter den status och känsla av kontroll kunskapen ger, är lika glupsk som begäret efter den stekta kycklingen han stoppar i fickorna första dagen i sin husbondes hus. På besök i sin hemby gör hela kroppen uppror mot den alltför bulkiga, svårsmälta dieten baserad på mortlad akpu. Magen har gjort en klassresa.

Här finns Richard, den vite utbölingen som trots sitt strukturella överläge är den mest hjälplöse, hjälplös inför sin älskade, inför drömmen om Biafra och den smärtblandade njutningen av den alltför heta chilisoppan. Han ser sig i grunden som lika lika redundant som de exklusiva europeiska rätter som lämnas orörda på Odenigbos fester medan de inhemska rätterna går åt.

Men de starkaste, mest fascinerande personerna är systrarna Olanna och Kaneine som jag inte vill avslöja mer om. Du måste få möta dem själv i boken där hunger är en del av handlingen. Ett överflöd av importerade råvaror blir till två mål om dagen för att senare bli ett mål om dagen under den nigerianska blockaden. Hungerns tid är garrins tid. Fattigmansmaten gjord av kassava leder till långsam död genom kwashiorkor när den inte kompletteras med protein och andra mer näringsrika livsmedel.

Och sedan: Lyckan av att av att återigen äta oljeglänsande jollof rice när livet sakta återgår till, om inte det normala, så i alla fall något mer än en kamp för att överleva. Rätten och dofterna är densamma men de som äter den är förändrade. De som överlevt.
Läs nu inte Half of a Yellow Sun för matskildringarna, men notera dem särskilt. Matskildringar i böcker är ofta påklistrade, de ses av författarna som ett tillfälle att excellera i sinnlighet och den används tröttsamt ofta som en övertydlig statusmarkör.

Adichie utnyttjar inte maten för briljanta metaforer, den utgör komplexa pusselbitar som i sin tur tålmodig fogas samman till en berättelsens väv så skickligt att fogarna inte kan skönjas. Det är just så jag älskar mat i litteratur. Maten har mening utan att vara ett mål i sig. Att motstå frestelsen att använda lättköpta klyschor, att ändå förmedla det sensoriska, taktila, är lika viktigt och lika svårt som när sexuella begär och handlingar ska skildras. För sexuellt begär och vår fåfänga längtan efter bekräftelse är lika självklara drivkrafter som hungern. Så också i denna bok. Men Adichies människor är inte rön för vinden. Och det är i just detta bokens storhet ligger.

Författaren har nämligen mage, ja den oerhörda fräckheten, att försöka tala om för oss vad kärlek är. Mer än något annat är Half of a Yellow Sun en lågmäld men intensiv berättelese om att kämpa för kärlek och värdighet under omständigheter vi inte kan föreställa oss. Stillsamt, outröttligt i vardagen, som det prosaiska sökandet efter magra ödlor att grilla över öppen eld. Proteintillskott som innebär skillnaden mellan liv och död för ett älskat barn.

Adichies romangestalter förbryter sig; mot främligar, dem de älskar och mot sig själva. Hur lever man vidare? När Ugwu lagar sitt hemlands stuvning och smaksätter han med arigbe, glömskans ört. Orden är bedrägliga här och vi måste läsa varsamt för att kanske finna ett svar. Att det inte handlar om den glömska som innebär en förlust av minnen och därmed det förflutna; utan den glömska som är ett annat ord för förlåtelse.

Läs mer: Chimamamnda Adichie hatar garri, vilket hon skrivit om i New Yorker och hennes avstånd till garrin gör henne främmande, till en utlänning i det egna hemlandet.

Stor sorg råder

2008-01-06T20:48:00.000+01:00

i litteratursverige. För bara några dagar sedan gick Slas bort, och nu Anders Paulrud. Båda fantastiska, men den senare har ändå en speciell plats i mitt "läsehjärta". Få har beskrivit längtan, sorg och kärlek som han. Frågar du mig om hur han skrev så svarar jag allvarligt, vackert och vemodigt, för att inte säga sorgligt. Har du inte läst Ett ögonblicks verk ska du inte vara ledsen, snarare tvärtom, för då har du en högtidsstund framför dig. Själv ska jag ha min egen lilla minnesstund över Anders Paulrud när jag får läsa hans sista bok Fjärilen i min hjärna som kommer ut i dagarna. Där sörjer han sig själv och försöker tänka sig att allting kommer att fortsätta utan honom... och det gör det ju, men för en stund stannade tiden upp.../Diana

Titta in här så länge

2008-01-02T15:09:00.000+01:00

En beroendeframkallande sida om MAT och allt som hör till och även hemvist för Lisa Förare-Winbladhs utomordenligt trevliga blogg Matälskaren. Mycket nöje.

Jodå, Bjäre Bokhandel är med 2008 också

2008-01-02T10:41:00.000+01:00

Och ja, det finns ett liv efter jul och nej, vi har inte slutat blogga, även om vi med vår frånvaro har brutit mot den viktigaste regeln när det gäller just bloggar, nämligen den som säger att en bra blogg uppdateras MINST en gång om dagen, gärna fler.

Vi lovar bot och bättring inför det nya året och önskar god fortsättning.

NOBELFESTEN ÄR ÖVER...

2007-12-10T22:52:00.000+01:00

Visst, alla klänningar var sååå tjusiga, maten var säkert gudomligt god och blomkreationerna var ju verkligen absolut fantastiska, men aldrig att jag hade velat missa intervjun med KRISTINA LUGN efter middagen!!! Roligare och intelligentare kvinna får man leta efter, och att hon fullständigt helgonförklarade Doris Lessing gör väl ingen mindre ledsen! Skrattande berättade Kristna Lugn att hon hade suttit bredvid Investors VD (?) och fått goda ekonomiska råd, tackade för maten ("den var god") och senare skulle bli balens drottning... Underbart!
Kvällen blev räddad!/Diana

Det medeltida Skåne i Bjäre Bokhandel på lördag 8/12 kl 12

2007-12-05T10:13:00.000+01:00

Docent och författare Peter Carelli, kommer till Bjäre Bokhandel på lördag. Från kl 12 finns han här för att berätta om och signera sin bok, Det medeltida Skåne.

Peter Carelli är docent i historisk arkeologi och 1:e antikvarie vid Dunkers Kulturhus. Boken Det medeltida Skåne är en guidebok till Skåne sett ur arkeologiskt perspektiv. Under medeltiden var Skåne en viktig del av det danska riket, ett faktum som har kommit att påverka landskapet på en rad olika sätt. Om detta och mycket annat handlar boken och tanken är att man med den i handen ska ge sig ut och själv upptäcka det medeltida Skåne.

Som sagt, apropå Augustpriset

2007-12-04T09:04:00.000+01:00

Jag mopsade mig rejält igår när det gäller vinnaren i den skönlitterära. Stod och påstod att "här har ni kvällens vinnare" samtidigt som jag självsäkert viftade med Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Diana mopsade sig också litegrann, med Sven Nordqvist. Skillnaden är bara att hon hade rätt....

Nåja, det blev Carl-Henning Wijkmark som vann, med Stundande nattten och jag kände inte alls till boken men blev förra veckan lite nyfiken när en av våra trogna kunder ringde och beställde boken. Han ville ge bort den eftersom han precis läst ut den och tyckte den var alldeles fantastisk. Han pratade oerhört känslosamt om den och berättade att han blivit både rörd och berörd och att han nu ville dela med sig av sin oerhörda läsupplevelse. Jag blev väldigt intresserad efter vårt samtal och ska definitivt lägga Stundande natten till min att-läsa-hög. /kajsa

Apropå Augustpriset...

2007-12-03T20:34:00.000+01:00

Ett rätt av tre är bättre än inget alls, och det är ju trots allt barnböckerna som ligger mig varmast kring hjärtat... Hm, dålig bortförklaring av mina felgissningar, och skrällar KAN ju vara riktigt spännande också. Utan tvekan har i alla fall Carl-Henning Wijkmark skrivit om ett ämne som berör oss alla, nämligen döden. Och Bengt Jangfeldts bok om Majakovskij är med all säkerhet både spännande och intressant, men fortfarande kvarstår det faktum att Sven Nordqvist är BÄST BÄST BÄST och hans vinnarbok Var är min syster ett tidlöst mästerverk för stora och små!/Diana

Oj, oj, oj

2007-11-30T08:20:00.000+01:00

Nej, man ska inte döma ett program efter det första, styltiga premiäravsnittet och ja, jag VILL verkligen att det ska bli bra. Jag vill INTE verka ogin, snobbig och allmänt trött på fördumning och stereotypa presentationer av kvinnor i allmänhet och den nya typen av författare i synnerhet. Men det verkar svårt att låta bli.

Såhär presenterar TV4 sitt nya program:

"Personligt, lustfyllt och glamouröst är ledorden i TV4 Plus nya flirtiga och engagerande programserie. I tio avsnitt dyker Läckberg & Rudberg ner i många olika typer av skönlitteratur - chicklit, romaner och deckare. Programledarna Denise Rudberg och Camilla Läckberg är själva författare av den nya generationen. Denise och Camilla presenterar sina personliga och bästa boktips och gör även en nyfiken intervju hemma hos en populär författare i varje program."

"Personligt, lustfyllt, glamouröst, flirtigt och engagerande" det skulle lika gärna kunna vara beskrivningen på ett kolorerat månadsmagasin och det är helt ok. Jag tycker bara att det redan finns så många sådana. Det finns redan den här typen av program, kanske inte om just bokbranschen (för det är det det här handlar om, själva branschen, inte böckerna) men om inredningsbranschen, nöjesbranschen och träffa-den-rätte-branschen. Det hade varit betydligt mer intressant (tycker jag) med lite längre intervjuer, mindre flams och mer djup. Och förhoppningsvis söker sig Läckberg & Rudberg utanför tullarna i kommande program.

Vad händer på lördag?

2007-11-29T07:43:00.001+01:00

"Det sägs att människan äter sin mat 3 gånger: med ögonen, med näsan och med munnen. Det finns en fjärde komponent: den konstnärliga, själens stimulans. Den stimuleras av det oväntade och förvånande. Tillbehören spelar stor roll om man vill förvandla måltiden till en upptäcktaresa. Här finns också hemligheter i form av praktisk tips. Följ med i konstnärsfamiljen Böckmans kulinariska äventyr!"

Så står det i bokpresentationen av Heddis Härligheter, kom och titta på boken och på Bengt Böckmans illustrationer, i vårt lilla galleri.

Som vanligt är butiken nyputsad och fylld till brädden av vackra böcker och saker, på gården är det försäljning och lotteri och i brygghuset bjuds det traditionsenligt på julgröt av föreningen Gamla Båstad.
Vi ses på lördag, 10-18.

Bloggandet ligger lågt eftersom vi julstädar!

2007-11-28T18:50:00.001+01:00

Något ni alla kommer att vara tacksamma för när ni kommer hit på lördag och ser hur FINT här är.

Tack och lov för böcker!

2007-11-26T16:39:00.000+01:00

Det var barnteater i helgen, med lite förberedande pedagogik i form av att vi visade Elvis annonsen... Men var är Dollan? var det första vi fick höra, och försökte sen förklara att denna gången var det inte Dollans dagis (favoriten) utan en annan teaterföreställning. Men jag vill se Dollan! var nästa kommentar - ja, ni som har småbarn förstår precis - men iväg bar det, och roligt var det enligt rapport efteråt. Dock inte roligare än att det första vi fick göra sen var att leta upp Barbro Lindgren och Eva Erikssons Dollan dagis, och sen var det bara att läsa. Och visst håller den än - själva har vi nog utan överdrift läst den minst hundra gånger! /Diana

Vacker kalender till Riccardos minne

2007-11-23T12:55:00.001+01:00

Caroline Roosmark har gjort en vacker väggkalender till minne av Ricardo Campogiani.

"Riccardo Campogiani skulle fyllt 17 år måndagen den 8 oktober. Dagen innan dog han, till följd av den brutala misshandel han utsatts för på fredagkvällen den 7 oktober 2007. I hans namns har en minnefond upprättats, dit går 15 kr per såld kalender."

Och det här är min favoritbild. /kajsa

Jag har en ny...

2007-11-23T10:54:00.000+01:00

Det är bara att erkänna, även om min trovärdighet ifrågasätts på kuppen - jag har en ny Augustfavorit! Favorit förresten, här talar vi total utklassning - av ett geni som skulle vinna alla priser, alltid, överallt!!! Med sin bok / konstverk / mästerverk Var är min syster? har Sven Nordqvist öppnat alla sina dörrar och bjuder in oss till en värld så magisk och fantastisk att den tar andan ur en! Att bilderna är gjorda långt innan texten märks, men det gör ingenting för det är bilderna som är boken! Det är ingen idé att försöka förklara att man ibland tror sig vara hos Alice i underlandet eller i Vildingarnas land, i en slottsträdgård, hos en vetenskapsman eller hos älgbrorsorna. Nej, denna bok mina damer och herrar är ett MÅSTE i varje julklappssäck! .../Diana

DET VAR BOKMÄSSA

2007-11-21T08:47:00.000+01:00

i Köpenhamn i helgen, och jag var där tillsammans med min lilla familj. Trodde i vårt stilla sinne att detta skulle bli riktigt dejligt, men redan i entrén kändes det lite motigt när stora anslag om barnvagnsparkering utanför slog emot oss. Nåväl, Elvis tycker fortfarande (han är ju bara 3 år och väldigt lättpåverkad av sina föräldrar...) det är väldigt spännande med Bokmässa så vi tryckte oss in, för att mötas av ett folkhav kompaktare än det vi tidigare sett på väg in till julmarknaden på Tivoli. Nästa möte var med - gissa? Camilla Läckberg! Sen då? Stieg Larsson! En till! Jadå, alldeles rätt - Liza Marklund. Hmm, med deras foton svävande över oss kändes det liksom inte riktigt gemytligt nånstans. Jag vet att jag är gnällig, men tycker att Bogforum känns mycket mer danskt när jag sitter här i soffan med alla hemsläpade kataloger än vad det gjorde på plats... /Diana

Nu är det slut

2007-11-20T12:32:00.000+01:00

Imorgon börjar den sista delen i Harry Potter-serien säljas. Det är den sjunde boken och den heter Harry Potter och dödsrelikerna och den är efterlängtad. Kommer Harry att överleva? Ni som redan läst den på engelska vet, men ni andra är välkomna in imorgon.

Karin Wahlberg kommer till Bjäre Bokhandel

2007-11-20T07:56:00.000+01:00

På lördag, 24/11 kl 12 i Bjäre Bokhandel, berättar Karin Wahlberg om sitt författarskap och sin senaste bok Tröstaren. Om sitt skrivande berättar hon:

"Egentligen har jag på sätt och vis mer eller mindre alltid varit en skrivande person, det har gått i arv, även om jag tidigare varken har skrivit dikter, noveller eller romaner. Det har mest blivit brev, däremot inga dagböcker. Det har jag inte haft ro till. [...] Min pappa var journalist i Kalmar där jag växte upp. Under hela min skoltid fick jag frågan om inte jag också skulle bli journalist som pappa. Det skulle jag förstås inte. Jag ville bli något eget. Min väg till skrivandet av större volymer blev därför rätt lång."

Tröstaren är Karin Wahlbergs sjätte bok.

Peter Kihlgårds nya

2007-11-17T09:29:00.000+01:00

Kicki & Lasse har fått fantastisk kritik, här och här och här. Själv återkommer jag med ett utlåtande så fort jag läst ut den. /kajsa

Bli klimatsmart i Bjäre Bokhandel

2007-11-16T08:32:00.000+01:00

Skippa de tråkiga plastkassarna när du handlar och satsa på en vacker röd som du använder om och om igen.

Eller en vacker korg alternativt den gamla klassiska dramaten i ny, fräsch tappning.

Perfekt julklapp, att önska eller ge bort eller båda delarna.

(Korgen finns hemma, de andra grejorna kommer i nästa vecka)

Doris har kommit

2007-11-16T07:51:00.000+01:00

Nu har vi mycket böcker av årets nobelpristagare, bland annat finns det i storpocket serien Våldets barn, som börjar med boken Martha.

Våldets barn är Doris Lessings stora romanbygge, det omfattar fem böcker och tog henne 20 år att skriva. Romanerna har självbiografiska inslag och skildrar en kvinnas hela liv, det är världen sedd genom Martha Quests ögon, från första världskriget till år 2000. Ett av vår tids viktigaste och mest beundransvärda kvinnoporträtt. ”Martha Quest. De fem böckerna om henne – Våldets barn – är klassiker i kubik.” Ulrika Knutson, Expressen.

De andra 4 titlarna är: Bra gift, En fläkt av stormen, Instängd och Staden med fyra portar, alla som sagt i storpocket.