i litteratursverige. För bara några dagar sedan gick Slas bort, och nu Anders Paulrud. Båda fantastiska, men den senare har ändå en speciell plats i mitt "läsehjärta". Få har beskrivit längtan, sorg och kärlek som han. Frågar du mig om hur han skrev så svarar jag allvarligt, vackert och vemodigt, för att inte säga sorgligt. Har du inte läst Ett ögonblicks verk ska du inte vara ledsen, snarare tvärtom, för då har du en högtidsstund framför dig. Själv ska jag ha min egen lilla minnesstund över Anders Paulrud när jag får läsa hans sista bok Fjärilen i min hjärna som kommer ut i dagarna. Där sörjer han sig själv och försöker tänka sig att allting kommer att fortsätta utan honom... och det gör det ju, men för en stund stannade tiden upp.../Diana
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar